Ny säsong – Nya höjdpunkter: Waldemar Lorentzon 'Tennisspelare'

Waldemar Lorentzon Tennisspelare

Den 8 februari 1924 anlände Waldemar Lorentzon och hans kusin Erik Olson till Paris. Den kosmopolitiska dynamiken i den franska huvudstaden gjorde starkt intryck på de båda unga konstnärerna. Den 1 mars flyttade de till skulptören Källströms två rum på Rue Notre-Dame-des-Champs 86, en välkänd adress i konstnärskretsar. Isaac Grünewald hade ateljé en trappa upp, alldeles intill kompositören Gösta Nystroem. Ett par dagar efter inflyttningen blev Lorentzon och Olson presenterade för Léger i hans ateljé som låg mitt över gården. Detta möte kom att få stor betydelse för de unga konstnärernas fortsatta utveckling under 1920-talet. Légers kubistiska måleri blev en viktig impuls samt inspirationskälla och både Lorentzon och Olson absorberade mästarens teorier när de började som elever i Légers skola ”Academie Moderne”.

Léger förde vidare sina idéer till eleverna och inspirerade dem att uppfatta de plastiska formerna i den närmaste omgivningen: trafikskyltarnas skivor, fabriksskorstenarnas tubformer med mera. De lärde sig att bygga upp bildytorna med arkitektoniska storskaliga former samt avgränsade volymer i rena och klara färger.

Mot slutet av 1920-talet utförde konstnärerna i Halmstadgruppen ett flertal målningar med atletiska figurer i rörelse uppbyggda av rytmiska sicksack-linjer. I det aktuella verket ”Tennisspelaren” utförd 1928-29 omsätter Lorentzon Fernand Légers lärdomar i praktiken. Tennisspelarnas kroppar har antagit plastiska, turbinliknande former som i det närmaste ser maskintillverkande ut. Färgfälten är avgränsade med tydliga konturer och kontrasterar mot varandra och nätets dramatiska vinkel skapar en djupverkan i bilden.

Waldemar Lorentzons sällsynta målningar från andra hälften av 1920-talet utgör en höjdpunkt i hans konstnärskap, innan han tillsammans med övriga medlemmar i Halmstadgruppen övergår till surrealismen under 1930-talet.

Till Tennisspelare
Utforska katalogen för Modern Art + Design