I USA kom popkonsten att på flera sätt utmana den, under 50- och delar av 60-talet, allenarådande abstrakta expressionismen. När konstnärer som Jackson Pollock vände sig inåt och satte individen i fokus kom popkonsten och dess besläktade grenar att istället intressera sig för industriella processer, masskonsumtion och en mer utåtriktad konst. Roy Lichtenstein (1923–1997) kom tidigt att bli en förgrundsgestalt inom popkonsten.
1923 föddes Roy Lichtenstein i en välbeställd New York-familj och hans första konstnärliga utbildning var vid Arts Students League. Andra världskrigets utbrott betydde för Lichtenstein och många andra unga män i hans generation att studierna fick avbrytas för tjänst i Europa men med de stödpaket som den amerikanska staten erbjöd återvändande soldater kunde han slutföra sin utbildning och ta ut sin examen. 1960 fick han en tjänst som undervisande lärare vid Rutgers University som vid tiden var en viktig plats för aktivism och avantgarderörelser. Universitetsområdet blev en plats där happenings, performance och samarbeten mellan elever och lärare fick ta plats. Här växte sig även den amerikanska fluxus-rörelsen sig stark och tidiga försök inom ”Enviromental Art”/”Earth Art” förekom.
Under 50-talet arbetade Lichtenstein i samma abstrakta expressionism som präglade det amerikanska konstklimatet. Men med den nya andan vid Rutgers campus kom Lichtensteins första arbeten med seriebokens narrativ och de omisskännliga ”Ben-Day-dots”, vilka var ett sätt att på ett billigt sätt skapa illustrationer med effekter i serietidningar. Det var även nu som isoleringen, beskärning och förstoring av olika element i serierutor kommer till. Detta drag inom konsten som kallas appropriering var också något som Lichtenstein tidigt använde sig av och blev något av en stilbildare inom.
Vid en första anblick kan Lichtensteins konst roa men om man tittar närmare och läser av alla detaljer är det lika ofta en kritik av det samhälle som konsten speglar med frågor om kön, representation och konsumtion. Auktionens grafikavdelning som innehåller en stor samling Lichtenstein-grafik vilken visar många delar av denna mångfacetterade konstnär. Det finns ett flertal tidiga 60-tals verk som flirtar med fluxus där kollage och materialexperiment står i fokus, bland annat ”Moonscape” (1965) och ”Fish and Sky” (1967). Självklart finns de ikoniska Ben-Day-dots representerade i ”Foot and Hand” (1964) och ”Brushstrokes” (1967) för de som gillar den perioden.
Något som också skymtar förbi är Lichtensteins stora kunskap om konsthistorien då han ofta lånar in kända motiv men ”Lichtensteinar” dem. Två exempel på detta är ”Yellow Haystack” (1969) och ”Cathedral #6” (1969) vilka båda går tillbaka på bildsviter av Claude Monet. Spegelbilder och speglingar finns också med närvarande genom hela hans produktion. Detta var ytterligare ett sätt att arbeta med ytor och avbilda speglingar, mest framträdande är det kanske i auktionens "Still Life" ur "The Metropolitan Scene" (1968) men även i etsningen med namnet ”Mirror” (1990).