Märta Måås-Fjetterström AB firar 100 år

Nr 181. Matta ”Skriftlösa”, flossa, ca 317 x 219 cm, signerad AB MMF. Märta Måås-Fjetterström vid sitt bord på Strandgården.

Visning 9–14 maj på Berzelii Park 1 i Stockholm
Öppet: mån–fre kl 11–18, lör–sön kl 11–17
Auktion 15 maj från kl 10 på Arsenalsgatan 2 i Stockholm. Läs mer om auktionen här >

Märta Måås-Fjetterström är en av vår tids största inom textilkonst. Sedan sitt stora genombrott 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall tillsammans med bland andra Elsa Gullberg, Carl Malmsten och Svenskt Tenn, har hon med sina mattor inspirerat textilkonstnärer världen över. Under modernismens genombrott startade hon sitt väveri och ateljé i Båstad som är verksamt än idag. För att uppmärksamma att det i år är 100 år sedan ateljén öppnade och hennes unika konstnärskap är Bukowskis stolta över att presentera ett flertal verk av Märta Måås-Fjetterström på Bukowskis auktion Modern Art + Design. Lär dig mer om Märta Måås-Fjetterströms konstnärskap och mattkonstverk av Bukowskis textil- och mattexpert Anette Granlund, som också är en av dem som tog Märta Måås-Fjetterströms konstnärskap utomlands:

I 100 år har det tillverkats mattor i Båstad signerade Märta Måås-Fjetterström och hon ses av många som en verklig pionjär av sin tid, en textiliernas Picasso, vem var hon?
Märta Måås-Fjetterström är vår absolut mest lysande textilkonstnär, inte bara i Sverige utan även internationellt. Hon var unik i världen i sin mattkonst, en mattkonst som utgjordes av riktiga konstverk som inte var en del av inredningen utan kunde stå självständigt och ses som smycken i sig. Hon föddes 1873 i Kimstad, Östergötland, i en barnrik prostfamilj. Hon ville bli mönstertecknerska och utbildade sig vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm.

Det var inom kulturen och hemslöjden som hennes karriär började. De skånska gamla vävteknikerna var en stor inspirationskälla i början av hennes karriär men hon arbetade ständigt hårt för förnyelse av textiltraditionen. Hennes inställning var dock inte okontroversiell bland de konservativa krafterna inom hemslöjdsrörelsen. Hon blev bl.a. avskedad från sin tjänst vid Malmö husläns hemslöjdsförenings-magasin för sina kontroversiella idéer och startade då en konstnärlig vävskola innan hon till slut blev övertalad av Alfred Nobels brorsson att starta en ateljé i Båstad, 1919, som också är den ateljé som är verksam än idag.

Märta Måås-Fjetterströms mattkonst är oerhört mångfacetterad och spänner över flertalet epoker och kulturer, finns det några kulturer och epoker som präglar hennes verk särskilt mycket?
Märta Måås-Fjetterström fann inspiration från Sverige men även andra europeiska länder som hon reste till. Också Orientaliska mattor inspirerade hennes konst.

För 100 år sedan när Märta Måås-Fjetterström grundade sin ateljé i Båstad fanns det få kvinnliga entreprenörer och det var först då som kvinnorna fick rösträtt i Sverige. Vad var det som drev en pionjär som Märta Måås-Fjetterström i denna tid tror du?
Märta Måås-Fjetterströms konstnärskap vittnar om en enorm skaparkraft och visar att hon hela tiden ville skapa nytt. Jag tror att det var den som drev henne framåt och som också gjorde henne så unik och att hon vågade vara kontroversiell.

Intresset för hantverk, inte minst textilkonst har ökat enormt de senaste åren, hur förvaltas Märta Måås-Fjetterströms arv idag?
Vid sin död, bara 67 år gammal hade hon färdigställt omkring 700 skisser till textila verk, många präglade av mattor i rölakansteknik och vävnader i harmoniska färger, ofta med stiliserade växter och djur, och vars alla mönster och förlagor till stor del finns bevarade i väveriet. Ett väveri som varje år lockar kunder från hela världen och fortsätter att inspirerar nutidens textilkonstnärer. Märta Måås-Fjetterströms verk är oerhört populära och säljs för stora summor såväl i Sverige som utomlands.

Märta Måås-Fjetterström anställde också under sin livstid andra kvinnliga konstnärer och en av de första som gjort sig stor plats i ateljén och som också kom att ta över ateljén är Barbro Nilsson. Barbro Nilsson hade en lite annan typ av mönsterkarta och utvecklade bl.a. gobelängtekniken. Också många av hennes verk säljs för stora summor. Ett av storverken är Snäckorna. Marianne Richter är en annan kvinnlig konstnär som blev inbjuden till väveriet 1937 och som också kommit att få en framstående roll inom textilkonsten.

Av dessa alla 700 mönster som Märta Måås-Fjetterström lämnat efter sig, finns det något eller några verk som är särskilt populära?
Den mest populära mattan är Märta Måås-Fjetterströms klassiker "Bruna Heden" från 1931. Den designades ett år efter 1930-års stockholmsutställning och förändrade landskapet för kreatörer, såväl som för arkitekter som för andra konstnärer. Utställningen med över en miljon besökare förnyade också Märta Måås-Fjetterströms design. Naturen på Hallandsåsen var en aldrig sinande inspirationskälla för Märta Måås-Fjetterström och mycket av det förenklade, med hedarna och ljungfärgerna kan vi se i just Bruna Heden. Med inspiration från Orienten är också ”Ängarna” en av hennes mest kända mattverk som hon skapade till det svenska passagerarfartyget M/S Kungsholmen 1928 som skulle gå mellan USA och Göteborg. Också Örtagården med sitt flossamönster räknas av många som ett av det mest intressanta i sin komposition både, färg- och mönstermässigt.