Siri Derkert föddes i Stockholm 1888 och dog 1973. Hon är känd som bildkonstnär, grafiker och skulptör. Hon utbildade sig vid Althins målarskola, Konstakademien i Stockholm och vid den kvinnliga medborgarskolan, som drevs av Fogelstadsgruppen. Hennes studier utomlands innefattade både Frankrike, Spanien och Italien. Hon arbetade i alla material, var expressionist, likväl som kubist och fauvist i sin stil. Kom till Paris 1913, där hon kom i kontakt med det kubistiska bildspråket. Under 1915-16 målade hon porträtt och stilleben i fasettkubistisk stil. Färgerna är svala och eleganta, ljusare och mörkare nyanser utgör fasetterna i dessa bilder som starkt skiljer sig från hennes senare måleri. Härefter lät hon måleriet vila i närmare tio år. Först i mitten av 20-talet började hon måla på nytt i en realistisk stil. Modeller blev hennes tre barn, som hon avbildade både i stilla porträtt och livliga reportage. 1933 ändras Siris tillvaro och konsten vändes inåt och fylldes av ängslan och otrygghet. De realistiska formerna löstes upp, bara några få streck gav en aning om motivet. Det formförintade extatiska måleriet avlöstes i slutet av decenniet av ett nytt intresse för formproblem, som under krigsåren uttrycktes i skulptur. 1944 fick hon sitt genombrott sedan hon mött en ny värld på Fogelstad, medborgarskolan för kvinnor. Hon greps återigen av experimentlusta, som ledde till återgång till kubismen och nya uttrycksformer som collage och en primitiv och förenklad teckenkonst, som ristades i metall eller blästrades i betong. Östermalmstorgs tunnelbanestation.År 1960 blev Siri Derkert den första kvinnan med separatutställning på Moderna Museet i Stockholm.