Hasselblad
FLYGHANDKAMERA, typ HK 7, nr 121, Ross Aktiebolag (Hasselblad). Använd vid Södermanlands flygflottilj, tidigt 1940-tal
1939 inleds andra världskriget. Under april året därpå går tyska trupper in i Danmark och sedan vidare till Norge. De båda grannländerna ockuperas och kriget kommer närmre det neutrala Sverige. Sverige förhöll sig i folkrättslig mening neutralt till de krigförande staterna, men det allvarliga läget påverkade den inhemska upprustningen av försvaret vilket var satt i beredskap. Samma år som ockupationen 1940 får Victor Hasselblad i uppgift av det Svenska Flygvapnet att tillverka en särskild flygkamera. Eftersom kriget påverkade tillgången av material fick man använda sig av det som fanns. Kamerorna kom därför att byggas av bilmekaniker i Göteborg som under dagtid tillverkade bilar och under kvällstid arbetade med kameror. Materialet hämtades från verkstadens skrotlager. Kameran gjordes efter tysk modell och kom sedermera att vara förebild för den klassiska Hasselbladskameran vilken lanserades efter kriget.
Många Flyghandkameror Ross HK7 skrotades av försvaret och ingen vet hur många som finns kvar idag. Man vet dock att det tillverkades 240 stycken. Auktionspostens kamera är numrerad 121 och säljs tillsammans med ett teleobjektiv Meyer Tele-Megor 5,5 / 250 cm, ett rött och ett orange färgfilter, spole, skyddslock för två objektiv, bärrem och låda märkt F11 för Södermanlands flygflottilj. Enligt lådans innehållsförteckning saknas ett objektiv (sannolik Zeiss Biotessar 1:2,8/13,5 cm), dammpensel, putsduk, schablon, reperationskort.
Bruks- och åldersbetingat slitage. Lådan saknar tillbehör (vilka omnämns i beskrivningen). Optiken med damm och mindre smuts. Enstaka märken och svag dis. Ej funktionstestad. Skador vid det ena handtagets fäste.
Formgivare
Den så kallade "Hasselbladskameran" lanserades 1948 vid Athletic Club, New York av Victor Hasselblad. Kameran fick då en enorm succé. Resan var dock lång och familjeföretaget, som grundades redan 1841, hade då tillverkat foto-och kameraprodukter sedan 1800-talets slut. Fotointresset fördes in av Victors farfar, Arvid Victor, som på sin bröllopsresa i London 1885 blev bekant med Kodaks grundare George Eastman. Mötet ledde så småningom till ett fruktbart samarbete företagen emellan, vilket bland annat resulterade i en utveckling av den mer moderna rullfilmen. Ytterligare ett stort problem inom kameratekniken vid denna tid var, förutom filmen, att utrustningen både var omständlig och otymplig. Lätthanterliga småbildskameror började dock bli vanliga under 1930-talet, men problemet kvarstod när det gällde kameror med större format. Utvecklingen fortsatte så sakteliga, och under andra världskriget arbetade man för det svenska försvaret till vilka man bland annat utvecklade en spionkamera. Det var i samband med detta arbete som den slutgiltiga Hasselbladskameran fick sin form. Från denna arbetade man fram en civil variant, och några år senare befann sig företagets ledning på Athletic Club i New York med sin nya produkt. Visionen, vilken drivit både Victor Hasselblad och dennes företrädare, om en lätthanterlig men kvalitativ kamera hade nu besannats. Modellen var 1600F, formgiven av Sixten Sason, och var världens första enögda spegelreflexkamera i mellanformat med utbytbara objektiv och magasin. Kamerans vida erkännande och förtjänster har bland annat fört den till rymden där den användes först 1966 och vid månlandningen 1969. Företaget har än idag sin bas i Göteborg, och tillverkar fortfarande kameror. Hasselblad var relativt sena med en helt digital utgåva, men lanserade denna under det tidiga 2000-talet. Hasselblad är idag för många människor synonymt med god kvalitet.
Läs mer