Erik Tidstrand var chef över Nordiska Kompaniets belysningsavdelning från 1901 till sin pensionering 1943. Värt att notera att han började sin karriär hos Leja eller KM Lundberg, de företag som senare slogs samman och bildade Nordiska Kompaniet 1902. Tidstrand anses vara en av de mest betydande belysningsarkitekterna inom svensk belysningshistoria under 1900-talets första hälft. Han utmärkte sig genom sitt framgångsrika samarbete med andra framstående arkitekter, inklusive Ivar Tengbom, Carl Bergsten och NK:s chefsarkitekt Axel Einar Hjorth. Tillsammans förverkligade de idéer till armaturer för en rad betydande projekt, såsom Konserthuset, Tändstickspalatset, M/S Kungsholm, Tössebageriet och Centrum-huset i Stockholm. Tidstrands armaturer uppmärksammades internationellt och ställdes ut på flera prestigefyllda utställningar, inklusive Världsutställningen i Paris 1925, Världsutställningen i Barcelona 1929, Stockholmsutställningen 1930, Världsutställningen i Paris 1937, med flera. Hans arbete var en del av idealet under Swedish Grace och bidrog till att forma den samtida belysningsindustrin.