ANNA PETRUS, väggskulptur av gjutjärn, Näfveqvarns bruk, ca 1927, Swedish Grace.
Lejonmaskaron, 29 x 27 cm, djup ca 9,5 cm.
Slitage, rostanlupen, smärre skador.
S. Artur Svensson, Gösta Lilja mfl (red), "Svenskt Konstnärslexikon", Allhems Förlag, Malmö 1961, vol IV, sid 410.
H. Kjellin, "Skulptrisen Anna Petrus och hennes "Vindarnas brunn", Sydsvenska Dagbladet 22 januari 1928.
Marie Rehnberg, "Anna Petrus -Skulptör och industrikonstnär", Bokförlaget Signum, 2009, se bild på Skogskyrkogårdens bevattningskar sid 90.
Christian Björk, "Näfveqvarns bruk - konstnärer och arkitekter till industrin", Orosdi-Back 2013, modellen avbildad på ett av Asplunds bevattningskar från Skogskyrkogården, sid 115.
Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz arbetade med Skogskyrkogården, Sveriges arkitektoniskt viktigaste begravningsplats, invigd 1920, som ett nästan livslångt projekt under åren 1915-1940. Ett flertal konstnärer involverades i utsmyckningen, bl a Ivar Johnsson, Bror Hjorth och Anna Petrus. Enligt uppgift tillverkades ca 18 st bevattningskar. Två skulpturala föremål till Asplunds kar utformades av Anna Petrus, en friskulptur och ett väggornament. Till Skogskyrkogården valde arkitekt Asplund bevattningskar från Näfveqvarns bruks befintliga sortiment, bl a det som är formgivet av Harald Wadsjö. Skogskykogårdens monumentalitet skapade dock ett behov av bevattningskar av en generösare storlek.
OBSERVERA!
VISNING 10–15 november Nordiska Galleriet, Nybrogatan 11, 111 39 Stockholm
Öppet: måndag–fredag kl 10–18. Lördag kl 10–17. Söndag kl 12-17.
AVHÄMTNING fr.om 16 november, klockan 12.00: Bukowskis Market, Västberga Allé 3, 126 30 Hägersten
Öppet: måndag- torsdag 10.00-19.00 Fredag 10.00-17.00 Lördag 11.00-15.00
Anna Petrus var skulptör, industridesigner och formgivare, verksam i början av förra sekelskiftet. Hon föddes som Anna Petersson, dotter till en medicinprofessor och en grevinna, och tog sig efternamnet när hon utbildade sig på Konsthögskolan. Hon ärvde en mindre förmögenhet vid 11 års ålder då hennes mamma dog, vilket möjliggjorde att hon tidigt kunde utbilda sig i London och resa till Italien och Frankrike.
Anna Petrus stora internationella genombrott kom med världsutställningen i Paris 1925, där hon visade upp föremål i tenn och gjutjärn, i Swedish Grace-stil. Tenn var vid den tiden ett material som ansågs omodernt, men dess popularitet ökade i takt med att formgivare som Petrus kunde se dess fördelar. 1924 påbörjade hon ett samarbete med det då nyetablerade Firma Svenskt Tenn. Lejonet kom att bli ett återkommande motiv i Anna Petrus produktion, både som skulpturer och som stiliserade dekorer.
Läs mer