"Ugglegudinnan - Athena"
Signerad EG, daterad LXXXI. Gjutarstämpel H. Bergman Cire Perdue. Gips, höjd 26,5 cm, bredd 22 cm.
Inköpt på Stockholms Auktionsverk, "Ragnar von Holten Collection", 2010, kat. nr. 180.
Olle Emanuelsson Collection
Allhems Förlag, Ragnar von Holten m.fl. 1929, "En bok om Eric Grate", jämför sid. 46-47.
Liljevalchs konsthall, "Eric Grate - sex decennier 1916-1976", 13 maj - 1 augusti 1976, utställningskatalog, jfm kat nr 152.
Pontus Grate, Ragnar von Holten, "Eric Grate", SAK, 1978, jämför sid 108.
"Inte sällan ger Grates "fantasiskapelser" vittnesbörd om hans intresse för det förklassiska Grekland. Erfarenheterna från "Flugorna" har redovisats, men flera av konstnärens figurer från 50-talet har också släktskap med cykladiska idoler, t.ex. En sådan är givetvis Ugglegudinnan-Athena, bysten av en kvinna med mänsklig fågel-mask. Hon kan verkligen direkt upplevas som en votivbild, ett föremål för kult eller en hyllning till "det evigt kvinnliga"! Pontus Grate, Ragnar von Holten, "Eric Grate", SAK, 1978, sid 108.
Eric Grates egensinniga bildvärld inbjuder alltid till besök och vandring i fantasin, han respekterar naturformernas lagar, men ”leker ibland gud” och omformar och sammanfogar naturen och fantasin till nya, överraskande objekt som vi på en och samma gång känner igen, och samtidigt aldrig har sett. Han lånar fragment från naturen och använder sin outsinliga fantasi i sitt skapande på ett unikt sätt. Bildspråket blev surrealistiskt abstrakt med utgångspunkt från ”object trouvés”. Grate inspirerades av naturens utstrålning och dess olika former. Stenar rötter, insekter, skelettdelar omvandlades till skulpturer. Framförallt insektsvärlden gav hon impulser. Under 1960-talet var det särskilt strand, skrov och benknotor, som var utgångspunkt för hans skulpturer. Har utfört en mångfald officiella konstverk.
Grate begav sig efter studierna på Konstakademien 1917-1920 ut på resor till Italien och Grekland där hans skissböcker fylldes med studier av insekter, växtfragment och antika arkitektur-, skulptur- och keramikdetaljer. Han tillbringade en längre period mellan 1924-1933 i Paris, en formativ tid där han var en av ett fåtal svenska konstnärer som umgicks i det verkliga avantgardet; han fick bland annat kontakt med surrealisterna Jean Arp, Paul Eluard och Tristan Tzara liksom skulptörerna Charles Despiau, Aristide Maillol och Constantin Brancusi.
Grate är av många ansedd som en av Sveriges främste skulptörer under 1900-talet.