Kan inte nå servern
427
1061206

Sigrid Hjertén

(Sverige, 1885-1948)
Utropspris
1 200 000 - 1 500 000 SEK
107 000 - 134 000 EUR
110 000 - 137 000 USD
Klubbat pris
2 200 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Amanda Wahrgren
Stockholm
Amanda Wahrgren
Specialist modern konst, grafik
+46 (0)702 53 14 89
Sigrid Hjertén
(Sverige, 1885-1948)

"Harlequin och Columbine"

Signerad Hjertén. Utförd 1917. Olja på pannå 55 x 45 cm.

Proveniens

Stockholms Auktionsverk, "Moderna Kvalitén", 31 oktober - 2 november 2007, kat nr 683; Rolf Schmitz Collection.

Utställningar

Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Expressionistutställning", maj 1918, kat nr 404; Sundsvalls Museum, 1985, kat nr 16; Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 17 mars - 28 maj 1995.

Litteratur

Sundsvalls Museum, "Sigrid Hjertén", utställningskatalog 1985, avbildad i färg på helsida; Liljevalchs Konsthall, "Sigrid Hjertén", utställningskatalog 1995, avbildad på helsida i färg bild 36.

Övrig information

I ”Harlequin och Columbine” från den för Sigrid Hjertén viktiga perioden 1914-18, ger konstnären liv till motivet med hjälp av sin raffinerade och högst personliga färgbehandling. Den kyliga svagt violetta fonden samt skimrande blekblå och smaragdgröna kaktusar står i fin kontrast till de värmande gula partierna och de röda blommorna. Färgernas temperatur och valör skapar rummet, inte den lineära geometrin. Det finns något subtilt och återhållsamt över Sigrid Hjerténs kolorit likväl som den sparsmakade teckningens gracila och eleganta linjeföring, hon var verkligen en lysande tecknare. Hjertén bollar ofta och ogenerat med perspektiv och proportioner, vilket av många i hennes samtid uppfattades som fräckt och okunnigt. Det nya stöter ju ofta på patrull, så även de franska impressionisterna, med namn som Cézanne, Monet, Degas och Renoir. Dessa möttes med oförståelse och kritik på hemmaplan och internationellt men blev konstnärliga förebilder för flera svenska konstnärer.
Det finns alltid en spirituell elegans i Sigrid Hjerténs målningar från 1910-talet, både i teckningen, linjeföringen och färgen. Den suggestiva färgens lekfullhet måste i hög grad ha påverkat publiken. Kritiken var som sagt inte alltid nådig, men den företräddes i regel av äldre gentlemän med förankring i 1800-talets nationalromantik. Sigrid Hjertén och de övriga unga målarna i kretsen kring Matisse var alla i högsta grad påverkade av Paul Cézanne, som Matisse själv utnämnde till målarkonstens största mästare. Hans koloristiska sanering och arkitektoniska bilduppbyggnad hade verkat förlösande på Matisse och de svenska konstnärerna som, med Matisse favoritelev Sigrid Hjertén i spetsen, gick samma väg.
Som alla seriösa konstnärer behövde Hjertén med hela sin själ gå upp i skapandet, ett skapande som för henne var förenat med en personlig otillfredsställelse. Men det var just detta som höll henne borta från all rutin och alla schabloner, hennes måleri är självupplevt och engagerat. Sigrid Hjertén är en av de klarast lysande stjärnorna under den svenska modernismens ungdomsperiod och framstår som en av de absolut viktigaste konstnärerna i vårt lands konsthistoria.

Konstnär

Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.

Läs mer