Carl Kylberg
"La Forêt" (Skogen)
Signerad CK. Duk 84 x 113 cm. Originalram utförd av konstnärens fru Ruth.
Proveniens
Tidigare i lasarettsläkare Gunnar Lindahls samling, Göteborg/Torsby.
Bukowski auktioner, auktion 463, Moderna höstauktionen, 23 - 25 november, 1988, kat nr 190, avbildad helsida pl 43.
Bukowski auktioner, auktion 493, Moderna höstauktionen, 1 - 2 november, 1994, kat nr 113, avbildad helsida i färg pl 52.
Förvärvad från ovanstående.
Litteratur
"Konst i svenska hem", band 10, upptagen sid 529 under samling 925: "Lasarettsläkare Gunnar Lindahl, Torsby".
Thomas Millroth, "Konst på Astra", 1997, avbildad helsida i färg sid 53.
Övrig information
Skogen kom att få en särskild roll inom Carl Kylbergs motiv. Inte enbart i form av en fond, som i hans kanske mest kända verk "Uppbrottet" från 1935 som idag finns på Moderna Museet, utan även som huvudroll i hans rikt nyanserade och besjälade skogsinteriörer, många av dem utförda under somrarna som han och hans fru Ruth tillbringade i deras stuga vid Hornbaek i Danmark vid mitten av 1930-talet.
Carl Kylbergs konst genomsyras av en vilja att förena "en naturstämning med ett själstillstånd". Samspelet mellan yttervärldens intryck och den inre andligheten är närvarande genom hela hans produktion men framträder kanske tydligast i landskapen. Han beskrev själv betydelsen av naturen i sin konst med följande ord: "Naturen är det primära som symbol. Naturen själv är på sätt och vis en formgivning av alla våra realiteter och dem måste vi upptäcka".
I auktionens målning låter Kylberg skogen uppta hela kompositionen. Med sin mästerliga färghantering fyller han duken med de färger han så ofta vände sig till för att förmedla sina inre känslor och visioner: rött, blått, gult och grönt. Målningen är ett ypperligt exempel på Kylbergs kraftfulla måleri som ofta gränsade till det abstrakta. Han var aldrig intresserad av att enbart ”måla av” eller återge verkligheten, i sin dagbok skrev han om sitt förhållningssätt till måleriet: "Jag kan inte öda dyrbar tid på att överbevisa människor om det de redan vet. T.ex. hur en blomma ser ut för de flesta. Jag vill överbevisa människor om att deras själs ögon också kan se". När man betraktar Kylbergs målningar idag är det lätt att förstå uppmärksamheten som hans konst fick under dess samtid. När han debuterade med en seperatutställning på Göteborgs konsthall 1927 hyllades han av en samlad kritikerkår, Gustaf Näström skrev i sin recension: "det är inte länge fråga om att måla av utan att måla". Man kan med största säkerhet anta att Kylberg instämde i de orden, i sin dagbok skrev han själv: "Kärnan i målningen är inte något annat än att uttrycka det som syns i själen, icke att måla av hus och händelsevisa yttre ting".
Formgivare
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer