Henrik Sörensen
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Menneskefuglene" (studie till "Menneskefuglene I")
Utförd i Göteborg 1916. Duk 55,5 x 46,5 cm.
Proveniens
Ursprungligen i arkitekt Arvid Bjerkes samling, Bellmansgatan, Stockholm (med dedikation från konstnären 1917).
Utställningar
Säfstaholms Slott, Vingåker, "Svenska Matisselever 1908-1911", 2007, avbildad i katalog, helsida sid 28 samt omnämnd sid 67.
Litteratur
Ragnar Hoppe, 'Norsk konst i Stockholm', "Ord och bild XXVI", 1917, jfr "Menneskefuglene I" (Conrad Pineus samling, Göteborg), sid 348.
Axel Romdahl, 'Henrik Sörensen', "Ord och bild XLIV", 1920, jfr "Menneskefuglene I", (Conrad Pineus samling, Göteborg), sid 192.
Carl Nordenfalk, "Katalog över Conrad M. Pineus konstsamling", 1940, jfr kat nr 198 ("Menneskefuglene I"), avbildad samt upptagen sid 324-325.
"Konst i svenska hem", band 4, upptagen sid 218 under samling 321: "Arkitekt Arvid Bjerke, Bellmansgatan 6 III, Stockholm (under titeln "Människofåglarna, studie").
Nils Gösta Sandblad (red), "Bildkonsten i Norden", 1950, jfr sid 561.
Ragnar Hoppe, 'Henrik Sörensen', "Studiekamraten XVIII", 1963, jfr "Menneskefuglene I" (Conrad Pineus samling, Göteborg), sid 375.
Övrig information
Enligt konsthistorikern Carl Nordenfalk ansåg den norske konstnären Henrik Sörensen "Menneskefuglene" vara den enskilda målning som utgjorde en vändpunkt i hans konst, det var med detta arbete, en milstolpe, han ansåg sig först ha börjat måla.
Motivet kräver sin beskrivning, vilken man finner hos Carl Nordenfalk: "som mörka förgrundskulisser inskjuta från bägge sidor yviga svartgröna grankvistar, de större med grenen antydd genom utsparning av duken. Den v. granens grenverk korsas av en snett uppstigande, nedtill gråfläckig, vit björkstam, som vid övre bildranden genomskär ett fält purpurrött. I mellanrummet mellan granarna framträda 'människofåglarna' gotiskt slanka gestalter hand i hand, men med bortvända ansikten. De nakna kropparna äro summariskt modellerade i brunskärt med lätta lasyrer i grålila: Både ynglingen och flickan ha brunt hår. Träden och figurerna avteckna sig mot en åt h. stigande fjällrygg i lilagrått, intill konturen i blåsvart och med en smal, ljusgrå rand utspard runt figurernas huvuden. Över fjällkammen bryta djupblå strimmor fram genom vitt töcken".
I motivet försöker Sörensen uttrycka krigsångesten, symboliserad av de två människorna som trycker sig nära varandra, knapphändigt skylda samt skyddade av de magra granarna. Koloriten är dov i kontrast till de vita figurerna. Det var dock inte själva rädslan för kriget som han sökte skildra, det var dess psykiska påverkan på människorna.
Henrik Sörensen blev tidigt en central person bland Matisse-elverna på 1910-talet och i Norge intog han med tiden en viktig plats inom konst och kulturliv. Han föddes i Värmland som son till en skogsvaktare som växt upp i de djupa skogarna, ett "Gösta Berlings rike" med naturmystik och sagor att förmedla till sonen.
Vid 12 års ålder flyttade han med familjen till Lilleström i Norge. Han debuterade tidigt med sitt måleri och kom redan 1908 till Matisse i Paris där målningen "Svartbekken" tillkom, ansedd som den första expressionistiska målningen i Norge.
Under andra världskriget återvände han till hemlandet där det emotionella tar överhand, starkt påverkad av krigets psykiska strömningar och upplevelser.
"Menneskefuglene" utförde Henrik Sörensen i tre versioner, den aktuella målningen är studien till "Menneskefuglene I" i Conrad Pineus samling, som även ägde "Menneskefuglene II /"Ensomme" (Carl Nordenfalk, "Conrad M. Pineus konstsamling", kat nr 198 och 199, sid 324-327).