"Kristaller och fasetter"
Monogramsignerad. Utförd i München 1923. Duk 54,5 x 67 cm.
Möjligen Parkrestauranten, Stockholmsutställningen, "Internationell utställning av post-kubistisk konst", 19 augusti - 30 september 1930.
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm, "Eric Grate", mars 1954, kat nr 5.
Lunds Konsthall, "Eric Grate. Måleri och skulptur", 27 augusti - 18 september, 1960, kat nr 106.
Musée National d' Art Moderne, Paris, 22 mars - 15 april 1963, kat nr 73 (under titeln "Cristaux et facettes").
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Eric Grate", 13 maj - 1 augusti 1976.
Norrköpings Konstmuseum, "Svenskt avantgarde", 1 juni - 9 september 1979, kat nr 56 (avbildad i katalogen sid 44).
Norrköpings Konstmuseum, "Eric Grate", 1990, kat nr 74.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, 1995.
Thielska Galleriet, Stockholm, "Nordisk konst i 1920-talets avantgarde", 1995.
Per Ekström Museet, Mörbylånga, "Nordiskt Avantgarde", 4 augusti - 1 september 1996.
Moderna Museet, Stockholm, "Utopi och verklighet - Svensk modernism 1900-1960", 7 oktober 2000 - 14 januari 2001, kat nr 89.
Konstakademien, SAK, i samband med bokutgivning
Asmund Arle, 'Eric Grates utställning', artikel i "Konstrevy", nr 3, 1954, omnämnd sid 132.
Bo Lindwall, 'Utställningar mars-april', artikel i "Konstrevy", nr 3, 1954, avbildad sid 137.
Folke Lalander, "Konkret i Norden 1907 - 1960", avbildad sid 227.
Pontus Grate & Ragnar von Holten, "Erik Grate", SAK, 1978, omnämnd sid 18 samt avbildad sid 19.
Ulf Thomas Moberg (redaktör), "Nordisk konst i 1920-talets avantgarde - Uppbrott och gränsöverskridande", 1995, avbildad halvsida i färg sid 27 samt omnämnd sid 28.
Östra Småland, 24 april 2010, avbildad sid 18-19.
Originalram.
Efter avslutade studier vid Konstakademien i Stockholm reste den 26 år gamla Eric Grate på hösten 1922 ut i Europa med ett treårigt resestipendium på fickan. Det skulle komma att dröja elva år innan skulptören slutgiltigt vände åter hem till Sverige.
Grates resor tog honom till Italien och Grekland innan han år 1925 begav sig till Paris, vilket skulle komma att bli hans huvudsakliga vistelseort i närmare ett decennium framöver. Resans första år tillbragtes emellertid i Tyskland där framför allt München kom att tjäna som en tillfällig bas.
Pontus Grate skrev följande i sin artikel 'Eric Grate' vilken publicerades i "Nordisk konst i 1920-talets avantgarde - Uppbrott och gränsöverskridande", 1995: "Under vistelsen i München lyckades Eric Grate inte få tag på någon ateljé och i det pensionat vid Kaulbachstrasse där han bodde med sin familj var det inte möjligt att skulptera. Istället satte han igång med att teckna, måla och gravera. 'Har även köpt mig en stor och fin oljefärgslåda, i vars färger jag har en stor längtan få frossa', förtäljer han i ett brev från oktober 1922. Nära tjugo oljemålningar jämte ett tjugotal akvareller och en mängd teckningar och tuschlaveringar finns bevarade - och de innebar en så gott som fullständig brytning med Eric Grates konstnärliga förflutna. Nu hade han inte längre några beställningar att ta hänsyn till och säkert var det välgörande att få kasta loss från skulpturen ett tag: inom måleriet var han obunden, kunde gå mer förutsättningslöst till väga. Münchenbilderna bär vittne om en artistisk och mänsklig tjällossning. För första gången fick hans formfantasi och fabuleringslust, hans mångsidiga och mottagliga personlighet fritt spelrum att botanisera i världens 'outtömliga skatter av former', för att citera honom själv".
"Kristaller och fasetter" var ett av de konstverk som var inkluderade i Eric Grates utställning på Svensk-Franska Konstgalleriet i Stockholm våren 1954. I Asmund Arles anmälan av utställningen konstaterar artikelförfattaren att stora delar av Grates kommande konstnärskap utgått ifrån "Kristaller och facetter" medan Bo Lindwall omnämner en "utomordentlig hantverkare med finaste känsla för materialen och en formfantasi som väcker beundran, en salongsradikal med barometerns känslighet för klimatskiftningar".
Grate själv gav följande inblick i sitt konstnärskap i förordet till utställningskatalogen "Paris 1932 - 10 Nationer 24 Konstnärer" (utställning sammanställd av Grate åt Nationalmuseum i Stockholm på Ragnar Hoppes uppmaning), 1932: "Nya tankar kräva nya former och i den unga människan finnes en uråldrig värld av nya former...Konsten är ett slags magi, där tingens symboler slå upp fönstren mot nya världar, där nya klädnader vänta att omsluta diktade och ändå lika uråldriga former. Konsten blir den källa, vars vatten ger oss möjlighet att släcka vår törst efter nya äventyr, nya solar, nya skymningar".
Eric Grates egensinniga bildvärld inbjuder alltid till besök och vandring i fantasin, han respekterar naturformernas lagar, men ”leker ibland gud” och omformar och sammanfogar naturen och fantasin till nya, överraskande objekt som vi på en och samma gång känner igen, och samtidigt aldrig har sett. Han lånar fragment från naturen och använder sin outsinliga fantasi i sitt skapande på ett unikt sätt. Bildspråket blev surrealistiskt abstrakt med utgångspunkt från ”object trouvés”. Grate inspirerades av naturens utstrålning och dess olika former. Stenar rötter, insekter, skelettdelar omvandlades till skulpturer. Framförallt insektsvärlden gav hon impulser. Under 1960-talet var det särskilt strand, skrov och benknotor, som var utgångspunkt för hans skulpturer. Har utfört en mångfald officiella konstverk.
Grate begav sig efter studierna på Konstakademien 1917-1920 ut på resor till Italien och Grekland där hans skissböcker fylldes med studier av insekter, växtfragment och antika arkitektur-, skulptur- och keramikdetaljer. Han tillbringade en längre period mellan 1924-1933 i Paris, en formativ tid där han var en av ett fåtal svenska konstnärer som umgicks i det verkliga avantgardet; han fick bland annat kontakt med surrealisterna Jean Arp, Paul Eluard och Tristan Tzara liksom skulptörerna Charles Despiau, Aristide Maillol och Constantin Brancusi.
Grate är av många ansedd som en av Sveriges främste skulptörer under 1900-talet.