LITOGRAFISK HANDTRYCKPRESS, S.K. "RIVARPRESS"

JOHN JON-ANDS HANDTRYCKPRESS

John Jon-Ands litografiska handtryckspress är en raritet som bär på en historia utöver det vanliga.

När första världskriget bröt ut 1914 återvände Agnes Cleve och John Jon-And till Sverige efter en längre vistelse ute i Europa där de målat, gått i konstskolor och träffat många av de konstnärer som bidrog till modernismens födelse i början av 1900-talet. Påverkade av expressionismen och kubismen var deras konst radikal och modern och paret Cleve - Jon-And hamnade snabbt i avant garde-kretsarna i Sverige.

John fick anställning som tidningstecknare på Svenska Dagbladet och ägnade sig gärna åt grafiska processer inom konsten. Känd blev han för sin grafik då han gav ut ett häfte med grafiska porträtt av tidningens medarbetare och ett porträttalbum med karakteristiker av Stockholms scenartister, som t. ex. Lily Ziedner, Hansy Petra och Nalle Halldén.

Han experimenterade med olika grafiska metoder och bestämde sig för att han ville ha en egen handtryckpress. Eftersom Jon-And var både händig och uppfinningsrik lyckades han troligen själv, kanske med viss hjälp av en snickare, att tillverka en tryckpress, en s.k. rivarpress.

1806 hade Hermann Mitterer i München uppfunnit en litografisk press vars ritningar publicerades år 1810. I den ursprungliga pressen varierades trycket med en fotpedal med ett tryck som kunde uppgå till hela 2000 kilopund.

Jon-Ands handtryckpress blev en utveckling av Mitterers, med en skruv som reglerar trycket inspirerad av boktryckarprocessen. Pressen placerades i ateljén på St Eriksgatan 63 i Stockholm, där den syns trona mitt i rummet på gamla fotografier från parets egna album. I handtryckpressen kunde Jon-And trycka såväl litografier som etsningar.

Under sina vistelser i Berlin och Paris hade Agnes och John lärt känna det radikala konstnärsparet Vassily Kandinsky och Gabriele Münter. Han född i Ryssland och hon i Tyskland och 1902 hade de två mötts då Münter var hans elev vid Phalanx-skolan i München, strax därefter blev hon hans älskarinna.

Före första världskriget ställde de båda intensivt ut på Der Blaue Reiter-utställningarna i Tyskland och anses som förgrundsgestalter inom den abstrakta expressionismen. När kriget bröt ut 1915 sökte sig först Gabriele Münter till Stockholm och i december anslöt Vassily Kandinsky, troligen inbjudna av den svenske konstnären Carl Palme som känt de båda sedan seklets början. Här återsåg de många av de svenska konstnärer som ställt ut på det radikala ”Sturm-Galerie” i Berlin, vilket drevs av den driftiga Herwarth Walden och hans svenska hustru Nell.

I maj 1915 hade ”Sturm-Galerie” visat ”Schwedische Expressionisten” med Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Einar Jolin, Edward Hald och Gösta Adrian-Nilsson. I Sverige hade Walden kontakt med konsthandlaren Carl Gummeson som därigenom fick möjlighet att ordna en första utställning 1915 med Franz Marc i Gummesons Konsthall på Strandvägen.

Eftersom Münter och Kandinsky också var knutna till Der Sturm föll det sig naturligt att Walden ordnade så att även de fick ställa ut hos Gummesons 1916. För Agnes Cleve och John Jon-And innebar besöket många tillfällen till umgänge och samtal om den moderna konstens utveckling, expressionism, kubism och futurism som intresserade de alla.

Dokumenterat finns Agnes och Gabrieles resa till Köpenhamn där de besökte Christian Tetzen-Lunds magnifika konstsamling och makarnas besök hos John och Agnes i deras hus vid Strömmarne mellan Dragsmark och Skaftö vid Källviken i Bohuslän. Enligt Vivian Endicott Barnett, känd Kandinsky- expert och författare till boken ”Kandinsky och Sverige”, arbetade Kandinsky och John Jon-And i den bohusländska ateljén tillsammans vid hans tryckpress. Möjligen kan John ha forslat den relativt tunga tryckpressen till Bohuslän, men kanske är det mer troligt att Kandinsky fick nyttja tryckpressen i ateljén på St Eriksgatan 63. Med största sannolikhet var det i alla fall på denna tryckpress som den världsberömde konstnären Kandinsky tryckte sina idag så åtråvärda etsningar, serien ”Radierung I-VI”.

Enligt oeuvrekatalogen om Kandinskys grafik hade han utfört etsningarna i Tyskland, men själva tryckningen skedde först i Sverige. Serien ställdes därefter ut på Gummesons Konsthall 1916-17, tillsammans med de berömda akvarellerna, de s.k. ”bagatallerna” och några verk i olja. Städtische Galerie im Lenbachhaus i München äger en komplett svit originalzinkplåtar från serien och etsningarna kan beskådas på bl a Musée National d’Art Moderne i Paris och i Tretjakovgalleriet i Moskva.

Historiens vingslag känns när man står framför John Jon-Ands handtryckpress som inte bara är en tryckpress utan har bidragit till modernismens utveckling i konsthistorien. Att den också är ett vackert konstobjekt, en skulptur i järn, sten och trä ger den en ytterligare dimension.

Bukowskis tackar Jan af Burén och Göran Wassberg, Litografiska Museet, Sundby gård, Huddinge för värdefull information om tryckpressens historia och teknisk data.

En litografisk handtryckpress har en järnplatta, på vilken den infärgade stenen vilar. Stenen vevas fram under en plan läderskodd bräda som kallas rivaren som glider på en med talg infettad zinkplåt. Under zinkplåten ligger en pappersdäckel samt tryckarket. Först efter ett par avdrag ger stenen ifrån sig tillräckligt med färg för att det ska bli jämnt.