En privatsamling F523
En temaauktion med närmare 100 föremål som sträcker sig från barocken fram till idag. Samtliga föremål kommer från samma hem och följs av några ord från samlaren själv:
Att skiljas från ett hem
En sån glädje i att samla vackra föremål; att hitta ett slitet fajansfat, kanske lagat med metallkrampor (om man har tur), eller en stilig glasskål av Erik Höglund i lysande rödorange, en uppsättning tallrikar, daterade med franska revolutionens årtal och med uppmanande/utmanande? sentenser, eller Børge Mogensens vanligaste soffa - men inte i det bruna skinnet utan i djuprött!
Och böckerna - de tunga, rikt illustrerade om konst och antikviteter, de små häftena från spännande utflykter till slott och museer, djupdykningarna i porslin, smycken och annat ögongodis.
Ja, så där kan jag fortsätta, när jag tänker tillbaka på de många år jag var en Samlare. Inte en väldigt organiserad sådan, med listor att uppfylla, utan en lustfylld, en som köpte vackra föremål som kom i min väg och som fångade min blick. Ofta var det europeisk fajans från 17- och 1800-talet, glas av Erik Höglund eller lysande grönt uranglas, ett par allmogestolar från Dalarna eller något annat lite rustikt.
Jag har alltid tyckt bättre om barocken och rokokon än det gustavianska, alltid uppskattat allmoge mer än högpolerat, alltid fajans mer än porslin.
Det välanvända, lite skamfilade, med slitna spår av människorna blev därför en sorts röd tråd i mitt samlande, det syns tydligt nu i efterhand.
För nu är det dags att avsluta och summera. Och det är med lätt hjärta jag släpper ut mina skatter på deras vidare uppdrag, att pryda andra hem och glädja nya människor.
Själv blir jag en Säljare istället för en Samlare.
Vem hade kunnat tro det?
