Helene Schjerfbeck, "Kyrkfönstret"
Signerad HS. Utförd 1919. Olja på duk 69 x 50,5 cm
Åldersrelaterat slitage. Litet hål på trädets högra förgrening.
Gösta Stenman. I samma släkts ägo sedan dess.
"Den Finske Kunstudstilling ved Charlottenborg", Köpenhamn 1919, nr 106.
"Helene Schjerfbeck Minnesutställning", Helsingfors Konsthall 1954, nr 91.
"Helene Schjerfbeck", Helsingin Taidetalo, 11.7.-24.8.1980, nr 35.
"Privat 84", Helsingfors Konsthall 1984, nr 113.
"Helene Schjerfbeck", Ateneum 2.2.-5.4.1992, nr 293.
"Helene Schjerfbeck", The Phillips Collection, Washington D.C., 1992, The National Academy of Design, New York 1992—1993; nr 293.
"Helene Schjerfbeck: Kvinder, mandsportraetter, selvportraetter, landskaper, stilleben", Nordjyllands Kunstmuseum, Aalborg, Danmark 1997.
"Helene Schjerfbeck: Kvinnor, män, självporträtt, landskap, stilleben", Åbo Konstmuseum 1997—1998, nr 54
"Helene Schjerfbeck 1862—1946", Hamburger Kunsthalle 2007; Gemeentemuseum, Den Haag 2007; Musée d’Art Moderne de la Ville de Paris 2007—2008, nr. 69.
"Helene Schjerfbeck 150 år", Konstmuseet Ateneum, Helsingfors 1.6.-14.10.2012; Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, 2013; Göteborgs konstmuseum, Göteborg, 2013, nr 413.
H.Ahtela, "Helena Schjerfbeck", Helsingfors, 1953, nr 522. avbildad i helsida på s.176, bild nr.76.
"Helene Schjerfbeck", red. Leena Ahtola-Moorhouse, Ateneum, 1992, nr 293, avbildad i helsida på s.197.
Riitta Konttinen, "Oma tie-Helene Schjerfbeckin elämä", Otava 2004, avbildad på s.310.
"Helene Schjerfbeck", Hamburger Kunsthalle, Hirmer Verlag, 2007, avbildad på s.116.
Lena Holger, "Helene Schjerfbeck - Och jag målar ändå, Brev till Maria Wiik 1907-1928, SLS i Finland 2011. Avbildad på s.146.
"Helene Schjerfbeck-150 år", red. Leena Ahtola-Moorhouse, Konstmuseet Ateneum, 2012, nr.413, avbildad på s.228.
Målningen "Kyrkfönstret" av Helene Schjerfbeck från 1919 hör till konstnärinnans intressantaste stadsbilder. Som motiv stod sidofönstret av Ekenäs kyrka och den förgrenade trädstammen intill. På samma sätt som för Schjerfbecks porträtt är det inte fråga om en rak avbildning, utan ett uttryck för ett själsligt tillstånd. På avstånd ger målningen nästan ett abstrakt intryck, ett japanskt ordspråk talar om bilder som ger intryck av att betraktas genom ett nyckelhål. Man fäster sig vid de böljande formerna och färgerna som flätas in i varandra, och som förtydligas av den klara blåa himmelskanten uppe i högra hörnet.
Schjerfbeck besökte sina förfäders stad Ekenäs under åren 1918, 1919 och 1920. Hon bosatte sig där permanent från och med år 1925. Somrarna 1918 och 1919 gav henne många lyckliga stunder, men också uppslitande besvikelser.
Kyrkfönstret är till sin komposition på många sätt en avantgardistisk målning. Helene Schjerfbeck var redan före sin tid då hon målade dörren till Trémalos kapell i Pont-Aven år 1894. I Kyrkfönstret visar hon än en gång prov på sin förmåga att måla rum tvådimensionellt och samtidigt betona att det är fråga om ett motiv som skildrar en plats. Detta ansågs då avantgardistiskt, eftersom västvärldens konstnärer hade ända sedan renässansen blivit indoktrinerade om förträffligheten med den illusion som perspektivet kan frambringa. Motivet är i tät samverkan med konstnärinnans själsliga tillstånd och återspeglar hennes längtan efter närhet, trots att hon som överkänslig samtidigt var tvungen att skydda sitt psyke.
Kyrkfönstret är mer än en stadsbild, målningen uttrycker ett mentalt landskap som lindar in betraktaren i en mjuk omfamning.
Leena Ahtola-Moorhouse
Helena Schjerfbeck tillhör en av Finlands mest kända konstnärer. Hon växte upp i fattiga förhållanden i en finlandssvensk familj i Helsingfors. När Schjerfbeck vid fyra års ålder föll ned för en trappa och fick en allvarlig höftskada kunde familjen inte bekosta läkarvård och följden blev att Schjerfbeck fick en haltande gång och i perioder plågades av smärtor genom hela livet. Redan under tonåren vann Helene Schjerfbeck en stor uppskattning för sitt traditionella historiemåleri och fick stipendier för studier i Paris och resor till Italien och Ryssland. Återkommen till hemstaden Helsingfors var hon en tid lärare vid Konstföreningens ritskola men trivdes inte i den finska huvudstadens konstnärskretsar med deras nationalromantiska måleri utan drog sig tillbaka till Hyvinge och Ekenäs i södra Finland, där hon utvecklade sin särpräglade modernistiska stil, inspirerad av studier i konstböcker över de stora franska konstnärerna. Schjerfbeck är mest känd för sina avskalade självporträtt - de flesta och mest kända målade hon under åren 1939–1945 då hon var kring åttio år gammal. Men hon har också andra berömda målningar, såsom målningar av barn och flera stilleben. Genom konsthandlaren Gösta Stenman i Stockholm blev hon känd och fick möjlighet att ställa ut. Idag finns hon representerad på Ateneum och Gyllenbergs Konstmuseum i Helsingfors samt i många finländska och svenska privatsamlingar.
Läs mer