Alvar Aalto

Proveniens Alvar Aalto därefter i arv inom familjen.
De möbler, lampor och vaser som är till försäljning kommer från våra föräldrar Johanna och Yrjö Alanens hem. Min mor, som var dotter till Aino och Alvar Aalto, tog troligen med sig en del av möblerna när hon gifte sig och flyttade från sitt barndomshem 1952.
De gamla hurtsarna var mina föräldrars nattduksbord under hela deras liv. De formgavs ursprungligen av Aino Aalto för Helsingfors Smålägenhetsutställningen 1930. Jag minns också att skåpet som var formgivet på 1940-talet tillhörde alltid hemmets inredning. De två vaserna som säljs härstammar från Aaltos hem på Rievägen och är en del av Alvar Aaltos egen samling.
Aino och Alvar Aalto lärde känna den danske formgivaren Poul Henningsen i Köpenhamn 1928 och de blev goda vänner. Henningsens taklampor valdes till inredningen för Sydvästra Finlands Landbo Huset (Lounais-Suomen Maalaistentalo), som stod färdig samma år. Paret Aalto skaffade även en röd taklampa formgiven av Henningsen till den nybyggda lägenheten i Maalaistentalo byggnaden. Aino Aalto berättar om PH-lamporna i en artikel om Aalto-residenset i tidskriften Arkitekten utgiven 1929.
När familjen Aalto flyttade år 1936 till sitt nya hem på Rievägen 20 i Helsingfors placerades den röda PH-lampan ovanför matbordet. Den röda taklampan kan ses på det bifogade fotografiet taget av Aino under en familjefrukost år 1941.
Heikki Aalto-Alanen (fri översättning)

Arkitekten Alvar Aalto fann sin väg in i glasdesign på 1930-talet genom att delta i flera designtävlingar inom området. Den kanske viktigaste framgången betraktad, är konstglastävling som Karhula-glasfabriken tillkännagav 1936, vilket resulterade i bland annat en av Finlands mest kända och mest älskade vaser.
År 1936, utvaldes Alvar Aalto för att designa finska paviljongen i Paris för följande års världsutställning. Strax därefter anordnade glasfabriken Karhula en designtävling för de glasföremål som skulle ställas ut i Paris, där Aalto återigen vann. I sitt tävlingsarbete, Eskimoerindens skinnbuxa, hade Aalto skissat flera olika vaser med böjda linjer, varav några av dessa ställdes ut på världsutställningen. Aalto hade placerat vaserna av olika höjder på ett utställningsbord täckt av grus, en bild finns illustrerad i tidskriften Arkitekten 9/1937.
Under förkrigsåren tillverkades endast små mängder av de olika vasernas modeller som härstammade från tävlingen. De kurviga linjerna och de asymmetriska formerna som var typiska för Aalto var vid den tiden, en del av en vågad och experimentell modernism som ännu inte tilltalade allmänheten. Formgivningen framförde också sina egna tekniska utmaningar för tillverkningen av vaserna - de tillverkades genom blåsning i en träform fram till 1950-talet, vilket skapade en ojämn och livlig yta. Detta begränsade även produktionsmängden.
Efter kriget återupptogs produktionen av Aalto-vaser långsamt igen och under de följande decennierna. I och med förändringar i tillverkningstekniker, kunde vaserna produceras i mycket större kvantiteter. Samtidigt började allmänhetens intresse riktas mot Iittalas modell 3030 som tillverkats i metallform, och som senare fick sin plats som Savoy-vasen som alla känner till.

Alvar Aalto är en av Finlands mest framstående arkitekter och formgivare och en av Skandinaviens största förespråkare inom modern arkitektur och design. Flera av de möbler och vaser som han formgivit räknas idag som ikoniska designklassiker, däribland Savoy-vaserna, Bikupan-lampan och Fåtölj, modell ’31’. Alvar Aalto var en stor ambassadör för finsk design i en tid då finländarna tänkte på hur de skulle presentera sig för resten av världen. Han gav lika mycket tyngd på form och funktion, och lät sig inspireras av det finska landskapet. Aalto är en av de viktigaste företrädarna för den moderna arkitekturen och skapade en egen arkitekturriktning, vars estetiska effekt grundar sig på en noggrann planering av byggnaderna i förhållande till miljön, en människonära dimensionering och god känsla för material. Bland hans mest kända byggnader är Villa Mairea och Finlandiahuset i Helsingfors. I Sverige finns tre byggnader av Aalto, Västmanland-Dala Nationshus i Uppsala, en utställningspaviljong i Hedemora samt ett kombinerat affärs- och bostadhus med en fasad i mörkblått kakel i Avesta.