Siri Derkert, Original till bokomslaget "Sara Lidman, I liv och text" av Birgitta Holm.
Blandteknik och collage 23,5 x 19 cm. Ett handskrivet brev skrivet av Sara Lidman medföljer verket.
Ej examinerad ur ram.
Gåva från Sara Lidman.
Privat samling.
Sara Lidman föddes 1923 i Västerbotten. Hon tillhör en av de stora och nyskapande språkkonstnärerna i svensk litteratur. Som få författare har Sara Lidman förenat samhälleligt engagemang och språklig och stilistisk medvetenhet, och hennes produktion innefattar vid sidan av romanerna ett stort antal artiklar, tal och debattinlägg. I biografin ”Sara, I liv och text” gör Birgitta Holm ett porträtt av Sara Lidman i helfigur med en samlad framställningen om hennes liv och verk. Auktionens collage användes som omslag till Birgitta Holms bok om Lidman och detta är första gången verket visas upp och kommer ut till försäljning.
Siri Derkert föddes i Stockholm 1888 och dog 1973. Hon är känd som bildkonstnär, grafiker och skulptör. Hon utbildade sig vid Althins målarskola, Konstakademien i Stockholm och vid den kvinnliga medborgarskolan, som drevs av Fogelstadsgruppen. Hennes studier utomlands innefattade både Frankrike, Spanien och Italien. Hon arbetade i alla material, var expressionist, likväl som kubist och fauvist i sin stil. Kom till Paris 1913, där hon kom i kontakt med det kubistiska bildspråket. Under 1915-16 målade hon porträtt och stilleben i fasettkubistisk stil. Färgerna är svala och eleganta, ljusare och mörkare nyanser utgör fasetterna i dessa bilder som starkt skiljer sig från hennes senare måleri. Härefter lät hon måleriet vila i närmare tio år. Först i mitten av 20-talet började hon måla på nytt i en realistisk stil. Modeller blev hennes tre barn, som hon avbildade både i stilla porträtt och livliga reportage. 1933 ändras Siris tillvaro och konsten vändes inåt och fylldes av ängslan och otrygghet. De realistiska formerna löstes upp, bara några få streck gav en aning om motivet. Det formförintade extatiska måleriet avlöstes i slutet av decenniet av ett nytt intresse för formproblem, som under krigsåren uttrycktes i skulptur. 1944 fick hon sitt genombrott sedan hon mött en ny värld på Fogelstad, medborgarskolan för kvinnor. Hon greps återigen av experimentlusta, som ledde till återgång till kubismen och nya uttrycksformer som collage och en primitiv och förenklad teckenkonst, som ristades i metall eller blästrades i betong. Östermalmstorgs tunnelbanestation.År 1960 blev Siri Derkert den första kvinnan med separatutställning på Moderna Museet i Stockholm.
Läs mer