Nicolas Schöffer

Nicolas Schöffer menade att konst skulle vara dynamisk och flytande. I mitten av 1940-talet skapade han avskalade metallskulpturer influerade av den ryska konstruktivismens och den holländska De Stijls. Till dessa konsthistoriska teorier lade han till en vetenskaplig vinkel utifrån cybernetik och teoretisk fysik. Han började programmera sina skulpturer så att de interagerade med betraktarna och omgivningen och förenade på så sätt konst med teknologi. 1956 skapade han CYSP 1 – en revolutionerande konstruktion med en elektronisk ”hjärna” som sände ut ljus och ljud, rörde sig i olika hastigheter och som reagerade på färg och värme. Konstnären lyckades även programmera skulpturen till att uppträda tillsammans med mänskliga dansare.

Under 1960-talet utforskade Schöffer med sin konst ett annat begrepp som han själv benämnde som ”luminodynamism”, som resulterade i en serie skulpturer med namnet ”lux”, en form av kinetisk konst som interagerar med ljus och skapar ett spel med reflektion och skugga.