Helmer Osslund, Norrländsk sommarafton vid älven
Pastell på papper 35 x 47 cm. Skrift a tergo: Originalpastell av Helmer Osslund intygar Gustaf Jaensson.
Ej examinerad ur ram.
I auktionens finstämda verk belyser kvällssolen det rofyllda landskapet i vackra blågröna nyanser. Helmer Osslunds stämningsfulla skildring av den betagande utsikten och färgprakten förefaller medveten och uppsåtlig. Landskapet skimrar i turkosa, skogsgröna och blålila toner. Tillsammans med den forsande älven förmedlar Helmer Osslund en fridfull stämning, vilket förstärker magin under ljumma svenska sommarkvällar.
Norrlands betagande natur var en stor inspirationskälla för Helmer Osslund. Utsikten med sin kraftfulla kolorit och syntetiska bildspråk är ett praktfullt exempel på Osslunds Gauguin-inspirerade och betagande måleri.
Höga kusten och regionen däromkring med sina älvar och fjärdar fascinerade Helmer Osslund. Från de höga utsiktspunkterna hade Osslund fantastisk utsikt och motiven kunde varieras i det oändliga. I boken ”Helmer Osslund” (1937) beskriver Nils Palmgren konstnärens särskilda dragning till regionen:
”Den svenskbottniska kustens kanske fagraste smycke, utmärkt av stolta och vilda, urtida eruptivberg, väna fjordar och smala, fantasifulla insjövatten. Osslund har, då han målat dessa trakter, spelat på ett blidare instrument än eljest och även använt en mildare palett med dominanter mest i gråblått och svartgrått.
Ofta har han här sökt fånga den ljusa, nordiska sommarnatten med silverstrimma över vattnen och guldiga molnflikar, som båda den kommande dagen, eller senhöstkvällen med dess dämpade ljusflöden och dess kontraster mellan mörk barrskog och gyllene lövfång”.
Från dessa trakter valde Helmer Osslund gärna en hög utsiktspunkt som gav en vid utblick över vattnet och naturen. Helmer Osslunds följeslagare, läroverksadjunkten August Anian, har berättat att Helmer Osslund hade stor respekt för de höga bergen och att han därför alltid hade med en följeslagare.
Den svenska bildkonstnären Helmer Osslund är en av den svenska konstens allra främsta uttolkare av det norrländska landskapet. Han inledde sin konstnärliga utbildning på Tekniska skolans aftonkurs 1887 för att året därpå avancera till avdelningen kallad Högre konstindustriella skolan. 1889 anställdes han som dekoratör vid Gustavsbergs porslinsfabrik men fortsatte sin konstnärskarriär efter studieresan till Paris, som han åkte på 1894 när han var 27 år. Han studerade omväxlande på Académie Colarossi där många av hans skandinaviska konstnärskollegor tidigare studerat. Via skolan kom Osslund i kontakt med den då fortfarande relativt okända konstnären Paul Gauguin och svensken hade honom som lärare i sex-åtta veckor under februari-april 1894. Trots den korta perioden hos Gauguin gjorde fransmannens syntetism ett stort intryck på Osslund.
Tillbaka i Sverige bosätter sig Osslund 1898 i Fränsta i Medelpad. Från och med den flytten skulle Osslund ägna sig åt det norrländska landskapsmåleriet fram till sin död 1938. Man brukar säga att Osslund föredrog att måla på hösten på grund av den färgprakt som naturen erbjöd. Dock är det tydligt i de otaliga sommar-, höst- och vinterbilder att han behärskade alla säsonger.
Läs mer