Albert Edelfelt

Vintern 1879-1880 slutförde Albert Edelfelt den prisbelönta "Ett barns likfärd" i sin hyresateljé i Paris vid 81, rue Montparnasse. Ateljén hade ett stort takfönster förutom det stora väggfönstret och utrymmet badade i ljus. Här målade han en serie genremålningar, ämnade för den internationella konstmarknaden och inspirerade av historia från främst renässansen som "Ett frieri", "Landsknekten och flickan", "L’Education de un Prince" och "Husandakt" (1880). Interiörerna för denna serie målade Edelfelt av i Museé Cluny, ett populärt interiörmuseum i Quartier Latin i Paris med såväl medeltids- som renässansinteriörer där konstnärerna hade fri tillgång till utrymmena. Flera av Edelfelts skisser och verk från denna tid är målade på halvstora träpannåer, vilket underlättade transporten mellan museet och ateljén. I december 1879 skickar han redan skisser till Husandakts beställare Kotschubey i St. Petersburg, via sin landsman Axel Gadolins förmedling.

Edelfelt skriver i flera brev från Paris till sin mamma Alexandra Edelfelt i Helsingfors om hur "Husandakt" framskrider och skickar även en tuschteckning som hans syster Berta Edelfelt publicerade 1917 i den första volymen Ur Albert Edelfelts brev. Han skriver att den föreställer en kvinna målad i Ebba Stenbocks stil, klädd i svart sammet och läsande ur en bibel mot en mörkröd bordduk. Modellen är en äldre italiensk kvinna som påminner om Ebba Stenbock i Edelfelt stora salongsmålning 1878, "Hertig Carl skymfar Klaus Flemings lik". I ett brev hem till mamma, daterat julafton 1879 skriver Edelfelt om modellen, ” Jag har så nog af vackra flickhufvuden, de bli dessutom sällan bra” och i januari föreslår han att verket kunde kallas ”la lecture de la Bible”. Det är med andra ord inte en direkt historisk skildring men de religiösa undertonerna har Edelfelt vidareutvecklat ur de historiska skeendena av Hertig Carl skymfar Klaus Flemings lik på Åbo slott år 1597, med hustrun Ebba Stenbock som en av huvudfigurerna. För denna målning, som utförts vintern 1877-1878, var modellen även en italiensk kvinna.

Denna nu till försäljning inlämnade och tidigare okända skissen har enligt uppgift tillhört den svenska konstnären Gustaf Bagge samt gått i arv inom familjen tills nyligen. Gustaf Pontus Bagge (1839-1915) verkade i flera årtionden i Paris som geografisk-topografisk ritare vid förlagsfirman Hachette. Han flyttade till Paris 1869 och deltog 1870 i det tysk-franska kriget och utnämndes till kapten inom den franska ingenjörkåren.

Marina Catani