Pekka Halonen, "Italiensk flicka".
Sign. Olja på duk 82x60 cm.
Åldersrelaterat slitage.
Finländsk privatsamling.
"Pekka Halonen", Helsingfors Konsthus, 15.3.-10.5.1981
"Pekka Halonen i Punkaharjus Retretti", Punkaharju, 24.6.-8.8.1982. Avbildad i helsida i utställningskatalogen.
"Egna klassiker", Pyrri Konstcentrum, Nyslott, Finland, 11.6.-7.8.1988.
"Keräilijä-Collector", Pyrri Konstcentrum, Nyslott, Finland, 27.6.-31.7.1991.
"Pekka Halonen-130 år sedan konstnärens födelse", Lapinlax Konstmuseum, 9.6.-27.8.1995, nr.13.
"Pekka Halonen Vildmarken lever", Kervo Konstmuseum, 8.6.-18.8.1996.
"Pekka Halonen-fyra årstider", Retretti Konstcentrum, Punkaharju, 2.6.-28.8.2005.
"Pekka Halonen", Konstmuseet Ateneum, Helsingfors, 7.3.-24.8.2008, nr 42.
Aune Lindström, "Pekka Halonen-Liv och verk", WSOY, Borgå, 1957, nr 94, avbildad i helsida på s.68.
Red. Juha Ilvas, "Pekka Halonen-sanoin ja kuvin", Otava, 1990, avbildad i helsida på s.35.
"Pekka Halonen-Neljä vuodenaikaa-Four seasons", red.Ilkka Karttunen, Anna-Maria von Bondsdorff, Retretti Oy Ltd, 2005, avbildad i helsida på s.110.
"Pekka Halonen", red. Anna-Maria von Bondsdorff, Ateneums publikationer nr 52, 2008, avbildad på s.107.
Pekka Halonen är framför allt känd som en mångsidig skildrare av den finländska naturen, men han utmärkte sig även som en utmärkt porträttmålare. Italiensk flicka utgör en av pärlorna bland porträtten precis som Efter spellektionen som målades något senare. Sina första framgångar som konstnär hade Pekka Halonen redan vunnit med Skördekarlar från 1891 och med den själfulla folklivsskildringen i Kantelespelare från 1892.
Italiensk flicka målades i Paris när Pekka Halonen studerade där för tredje gången med hjälp av stipendium 1893–94. Som bondeson tog han redan tidigt till sig föräldrarnas värderingar. De levde enligt väckelsen tolstojanismen som framhöll vikten av att återvända till sina rötter, visa respekt för naturen och utöva kristendom i bergspredikans anda genom personliga gärningar. I Paris blev han tillsammans med konstnärskamraten Väinö Blomstedt intresserad av teosofi och esoteriska läror. I kombination med hans lärare Paul Gauguins läror och exempel fick detta honom att söka sanningen utanför den värld vi upplever med våra sinnen och åskådliggöra livets gåtfullhet.
Det nya synsättet och den nya tolkningen framgår på ett vackert sätt av flickan som avbildats med högburet huvud iklädd en vit blus med puffärmar och en sjal knuten i kors över bröstet. Färgskalan följer inte Gauguins tahitiska starka färger, men den korslagda sjalens rödgröna toner utgjorde starka accenter för Halonen på den tiden. Kolorismen i målningen är finstämd i sin helhet och kan närmast jämföras med stämningen i Camille Corots verk. Flickans sittande ställning är mycket talande. Händerna är lugnt placerade i knät, flickan håller huvudet högt och vänt mot betraktarna, ögon och mun uttrycker inåtvändhet. Flickan tittar uppåt utan att rikta blicken mot oss. Hon är inne i sin egen för oss okända värld. Pekka Halonen har lyckats fånga flickans och människans gåtfullhet och själfullhet i sitt verk.
Text: Leena Ahtola-Moorhouse
Konstnären Pekka Halonen förknippas i hög utsträckning med det finska, med hans realistiska och enkla skildringar av det finska folket och naturen. Halonen föddes 1865 i Lapinlax och tillhörde en stor bondesläkt med flera begåvade konstnärer och musiker som familjemedlemmar. År 1890 fick han ett stipendie som möjliggjorde en resa till Paris och studier på Académie Julian. Halonen fortsatte sedan sina studier hos Paul Gauguin på Académie Colarossi i Italien. Likt flera samtida finska konstnärer, som Aleksi Gallen-Kallela, återvände Halonen så småningom till hemlandet för att utforska motiv i det finska ödemarken.
I början av sin karriär skapade Halonen främst i fransk impressionistisk stil, men senare kom hans måleri att utvecklas mer monumentalt utfört i en dämpad kolorit, ofta föreställande motiv ur det finska folklivet som Vägbrytare i Karelen (1900). Färgerna dominerade Halonens arbete; han var en virtuos kolorist. Den finska naturen har en central roll i Halonens konst och i hans talrika landskapsskildringar kan man även skönja klara influenser från symbolismen och japonismen.
Läs mer