Albert Edelfelt

Herman Sigfrid Standertskjöld-Nordenstam hade 1885 beställt av Albert Edelfelt en målning med parisermotiv. Edelfelt skulle skildra sin samtid La Vie Moderne enligt senaste konstströmningar i Paris. Såväl eleganta Salongskonstnärer som avantgarde Impressionister fokuserade nu på populära parisergenren. Edelfelt gav sin kommande mecenat två förslag. Han skissade upp en pastellmålning föreställande en promenad i Vagn i Boulongerskogen och en annan pastell med motiv ur Från Luxembourgparken i Paris. Standertskjöld-Nordenstam beställde båda; pastellen för 2000 francs och av den andra utförde han den stora och berömda oljemålningen (Ateneum) för 6000 franc.

Efter att Baron Haussmann moderniserat Paris stadsplan med boulevarder, parker, caféer och teatrar, tog parisarna och alla turister stadens uterum flitigt i bruk. Om detta skriver Edelfelts ateljégranne i Paris, den danska journalisten Richard Kaufmann i sin bok Från Det Moderna Frankrike (1882). I målande ordalag beskriver han hur parisarna sticker ut sin näsa när våren anländer till Paris – världens vackraste stad, för att mellan klockan fyra och sju beundra hur vagn efter vagn i flera filer rullar ut ur staden igenom Champs-Elysées till Boulongerskogen. - Alla som i Paris har ett namn, en ställning, en förmögenhet rullar i väg till mötet i Boulognerskogen, skriver Kaufmann. Där kunde de rida, titta på svanar, åka gondol och rasta sina hundar. Men det viktigaste var att i vagn visa upp sig i parad längsmed den konstgjorda sjön, en tour dù lac. –- Man sitter stel och styf, elegant och förnäm, rapporterar Kaufmann.

Redan i början av december 1885 hade Edelfelt modell för Au Bois de Boulogne. Han vill måla någonting annat än vackra unga parisiskor, ”petites femmes” som han ansåg för ytliga motiv. Han umgicks i de skandinaviska konstnärskretsarna med författare som August Strindberg och hade träffat flera emanciperade kvinnor. Att han valde ett motiv som han beskrev som icke särdeles comme il faut (icke propert) kan förklaras med hans vaknande intresse för naturalism. Motivets huvudfigur är en kvinna med sömnig blick som sitter tillbakalutad med sin lilla vita famnhund, liknande en Bichon Maltes, i en öppen vagn en ljuvlig vårdag. Att hon inte har en man eller någon annan följeslagare i sitt sällskap, signalerar hennes status, likväl som den öppna vagnen.

Friherre Herman Sigfrid Standertskjöld-Nordenstam (1854-1934) var jämngammal med Edelfelt och ägare till Laukko gård i Vesilax 20 km sydväst om Tammerfors amt Gumtäkt gård i Helsingfors socken. Edelfelt kallade honom sin konstmecenat. Han lät Edelfelt med sin hustru Ellan, f. de la Chapelle bo på Gumtäkt gård 1888-1889 där deras son föddes.

(Text: FM Marina Catani)