Helene Schjerfbeck
HELENE SCHJERFBECK, "MIN ARBETSBÄNK, STUDIE", 1926.
Sign. Olja på duk 35x30,5 cm.
Utställningar
Hyvinge konstmuseum 10.11 2001-10.3 2002; Ateneum 1.6 -14.10 2012
Litteratur
Ateneum: Helene Schjerfbeck 150 år nr. 478.H. Ahtela (Einar Reuter), Helene Schjerfbeck, Stockholm, 1953, p. 365. no. 612, catalogued:
"Dito.[ref. to Min arbetsbänk, no. 608] Skiss. 1926. Olja 33*30.
Övrig information
Min arbetsbänk, studie, 1926
Oljemålning på duk 35 x 30,5
Signering nere till höger HS
Ahtela 1953, nr 612; Ateneum 2012, nr 478.
Skeden: i privatsamling i samma släkt ända från början
Utställning: Helene Schjerfbeck 150 år, konstmuseet Ateneum 1.6 – 14.10.2012, nr 478
Helene Schjerfbeck flyttade tillsammans med sin assistent [tjänarinna] till Ekenäs i juli 1925 och hyrde in sig i ett hus på adressen Perspektivet 2 (nuförtiden Raseborgsvägen 2) bredvid huvudleden som leder till staden. Det vitmålade stora huset omfattade 4 bostäder. Schjerfbecks lägenhet på tre rum och kök befann sig i gaveln bredvid porten. Det fanns också ytterligare två bostadshus på gården förutom lider- och avträdesbyggnaden. Från fönstren som vette mot gatan såg Schjerfbeck bensinstationen och de parkerande bussarna.
Schjerfbeck målade emellertid inte bensinstationen från ateljérummets fönster, däremot inspirerades hon av den smått vildvuxna gårdens bänk, träd och stenhusets vägg i bakgrunden att rita och måla rentav flera verk. Till sin vän Einar Reuter skrev hon i oktober 1925 om utsikten som tog henne på en resa till den franska världen: ”Fruktträden, halvnakna, och små stenbyggnader bakom är fullkomligt ett franskt landskap,....” Måhända mindes hon också det radikala verk Skugga på muren som hon i sin ungdom målat i Bretagne, som hon under de följande åren började göra nytolkningar av, och vilket också som en väsentlig del uppvisade en bänk.
Det fräscht målade lilla verket Min arbetsbänk från år 1926 är ett nästan abstrakt uttryck av utsikten över gården i Ekenäs. Till sin konstnärsväninna Marie Wiik skrev Schjerfbeck i maj 1926 om sina upplevelser på gården: ”Jag kan komma ut på gården här, det är allt vad jag kan, men det är ljuvliga aftnar under gamla brutna fruktträd, och jag tycker jag hör från stranden vågskvalp, den är långt borta. Jag planterar små grästorvor framför bänken där människor stå och trampa obarmhärtigt när jag "drar publik", det är det enda goda jag gör. - ..., ty nu skall jag försöka [måla] landskap bara det kommer riktig löv på träden.” Från brevutdraget framgår det att Schjerfbecks rörelseförmåga blivit svagare, och också därför var gårdens natur ännu mera betydelsefull för henne än förut.
Schjerfbeck målade samma år också en större duk av sin arbetsbänk och där bildar en orangefärgad dörr ett blickfång i den mångfasetterat bearbetade kompositionen. Hennes övriga motiv med arbetsbänken är gjorda på pappersbotten. Den här salubjudna mindre oljefärgsstudiens styrka är dess fräscha och abstrakta karaktär. De spontana och breda svepen på ytan med tunt färgämne skapar en fartfylld och luftig omgivning för den gröna arbetsbänken och konstnärinnans tankar. Trädens bara och spröda stammar bär upp en dränkande grönska mot den vita väggen. Med få färgytor skapas en lättsam och avslappnad stämning även i ett litet format.
Leena Ahtola-Moorhouse
Konstnär
Helena Schjerfbeck tillhör en av Finlands mest kända konstnärer. Hon växte upp i fattiga förhållanden i en finlandssvensk familj i Helsingfors. När Schjerfbeck vid fyra års ålder föll ned för en trappa och fick en allvarlig höftskada kunde familjen inte bekosta läkarvård och följden blev att Schjerfbeck fick en haltande gång och i perioder plågades av smärtor genom hela livet. Redan under tonåren vann Helene Schjerfbeck en stor uppskattning för sitt traditionella historiemåleri och fick stipendier för studier i Paris och resor till Italien och Ryssland. Återkommen till hemstaden Helsingfors var hon en tid lärare vid Konstföreningens ritskola men trivdes inte i den finska huvudstadens konstnärskretsar med deras nationalromantiska måleri utan drog sig tillbaka till Hyvinge och Ekenäs i södra Finland, där hon utvecklade sin särpräglade modernistiska stil, inspirerad av studier i konstböcker över de stora franska konstnärerna. Schjerfbeck är mest känd för sina avskalade självporträtt - de flesta och mest kända målade hon under åren 1939–1945 då hon var kring åttio år gammal. Men hon har också andra berömda målningar, såsom målningar av barn och flera stilleben. Genom konsthandlaren Gösta Stenman i Stockholm blev hon känd och fick möjlighet att ställa ut. Idag finns hon representerad på Ateneum och Gyllenbergs Konstmuseum i Helsingfors samt i många finländska och svenska privatsamlingar.
Läs mer