"Dalripans dagbok"

Pentti Raunio var kyrkoherde i Kittilä socken 1957-1969. I ett tidigt skede blev han bekant med Reidar Särestöniemis hem och föräldrar Alma och Matti samt deras söner Reidar och Anto. Prästen besökte ofta gården på Särestöniemi. När den då helt okända Reidar förberedde sig för att resa till Leningrad för konststudier, visade han upp sina verk i prästgården 18.9.1957 för att samla pengar till resan. Även föräldrarna köpte en del tavlor.

Särestöniemi förblev en viktig plats för Raunio även efter Reidars konstnärliga beröm och Reidar glömde aldrig sin första beskyddare. I Kittilä var kyrkoherdens förkärlek för Särestöniemis konst välkänd. När tiden i Kittilä led mot sitt slut och Pentti Raunio flyttades till Säkylä ville församlingen ge den omtyckta prästen en gåva - en målning av Särestöniemi. En insamling ordnades i de olika byarna i Kittilä och presentboken innehöll tillslut 1 300 namn. De första namnen var Alma och Matti Särestöniemi samt Reidar och Anto Särestöniemi. "Dalripans dagbok" överlämnades till Tauha och Pentti Raunio under avskedsfesten på Kittilä församlingshem 25.2.1969.

Reidar Särestöniemi var en finländsk bildkonstnär född i byn Kaukonen i Kittilä. Han studerade vid Konstakademin i Helsingfors och vid Ilja Repin-institutet i dåvarande Leningrad. Utgångspunkten i Särestöniemis konst är naturen i Lappland och de lappländska myterna och berättelserna. Motiven är ofta myrar och fjäll, ripor, lodjur och renar. Färger är en viktig beståndsdel i Särestöniemis arbeten och han tog intryck från den europeiska modernismen, den ryska konsten och forntida grottmålningar.