ALBERT EDELFELT, "PARKMOTIV, VAUX SUR SEINE II".
Olja på pannå 38x46 cm.
Ateneum 1954 nr 137; Retretti 1983 nr 192.
ALBERT EDELFELT, ”PARKMOTIV FRÅN VAUX SUR SEINE II”
Osign. Olja på kartong 38x46. Målad i slutet av juli 1903.
Parkmotiv från Vaux Sur Seine II
Litteratur: B. Hintze, kat. nr 997
V. Lukkarinen, Ateneum Art Museum, Bulletin 2005, s. 62-63
www.vauxsurseine.fr/Le-Pavillon-d-Artois.html
Utställd: Edelfelts 100-års minnesutställning på Ateneum 1954, nr 137
Retretti 1983, Punkaharju, nr 192
H.996 och H. 998, daterade: ”Vaux s. S. 20.7.03” och ”Vaux 26.7.03”
I Paris umgicks Albert Edelfelt med Suzanne Potrel, hennes mamma och mormor som alla tre målade. I Edelfelts brev till sina systrar från Frankrike 1903 får vi notiser om att han åker ut till Potrels sommarhem i Yvelines, Vaux-Sur-Seine, blott 40 kilometer ifrån Paris. Han har antecknat ortens sevärdhet i sin skissbok 28 ”Pavilon du Buart, Vaux Sur Seine, Seine et Oise”. Edelfelt tecknade och målade från stränderna vid Vaux-Sur-Seine fler verk som kan ses som förarbeten till denna nu till försäljning lämnade oljemålning som funnits i familjen Edelfelts hem.
Pavilion d’Artôis, under Edelfelts tid kallad Pavilon du Buart, var Ludvig den XVI:es brors greve av Artôis’s jaktpaviljong. Godset med tillhörande park ritades av drottning Marie-Antoinettes favorit arkitekt Richard Mique 1775 som blev känd för Le Hameau vid Versaille. Med hjälp av kartor och postkort från början av 1900-talet går det att identifiera strandterrassen där Albert Edelfelt målade Vaux-Sur-Seine II i juli 1893. Kajen med urnor och blommor samt hängpilar hör till en modern parkhelhet med artificiella sjöar, grottor och 1700-tals arkitektoniska element i nyklassisk stil blandat med engelsk park.
Albert Edelfelts måleristil förändrades efter Världsutställningen i Paris 1900 där Pavilon Finlande blev känd för Kalevala-fresker och pannåer. Han tog även intryck av Mir Iskusstva (Konstens värld), som han hörde till i S:t Petersburg samt av artiklar om dekorativ konst i tidskriften the Studio. Till Mir Iskusstva hörde även Pekka Halonen och Väinö Blomstedts som studerat för Paul Gauguin i Paris. Därför kan man även spåra influenser av postimpressionister i Les Nabis-gruppen. I denna målning är penselskriften böljande, skissaktig och visar att Edelfelt höll på att förnya sin stil vilket man även ser i hans blyertsteckningar där han - utan att lyfta penna - tecknade figurer i rörelse. Liknande teckningar gjordes senare av fauvister som Matisse eller expressionister som Picasso. Tyvärr avled Edelfelt redan år 1905 och vi fick aldrig se hur hans konst skulle ha utvecklats.
Marina Catani
Albert Edelfelt betraktas som en av Finlands största konstnärer under 1800-talet. Efter studier i Antwerpen och Paris slog han sig ner i Frankrike, där han belönades både med flera utställningsmedaljer och med Hederslegionen, bl.a. för det berömda porträttet av Pasteur. Han blev även kallad av Alexander III till St. Petersburg för av avporträttera dennes barn. Edelfelt återkom ofta till motiv ur den finländska historien, såsom illustrationerna till Fänrik Ståls sägner.
Edefelts motiv visar en konstnärlig bredd som växlar mellan folkliv i den finska skärgården, prestigefyllda societetsporträtt och historiemåleri. I sina vardagsnära skildringar lyckades han förena det traditionella akademiska måleriet med friluftsmåleriets nya tekniker, vilket nådde stora framgångar i Frankrike. Målningen Ett barns likfärd tilldelades en tredje klassens medalj på den årliga Salongen i Paris 1880, vilket var den dittills största internationella framgången för finländskt måleri.
Albert Edelfelt finns representerad framförallt på Ateneum i Helsingfors men även på Nationalmuseum i Stockholm samt på museer i Köpenhamn, Luxemburg och Paris.