AKSELI GALLEN-KALLELA, VALLGOSSE FRÅN PAANAJÄRVI.
Sign 1917. Med dedikation. Olja på duk 35x25 cm.
Gallen-Kallela muséet 2.6-9.9 2012 & 13.9 2008-25.1 2009; Halosenniemi 10.2-24.5 2015, Salo konstmuseum 12.10 2013-5.1 2014.
Akseli Gallen-Kallela, Vallgosse från Paanajärvi, 1917, oljemålning på duk, 35x25 cm.
Vallgosse från Paanajärvi är ett av Akseli Gallen-Kallelas mest kända och mest älskade motiv. Versionen som nu är till salu är en av Akseli Gallen-Kallela själv målad andra version av det från år 1892 kända verket. Reproduktionen har måhända fått sin början redan samtidigt som den första versionen, den har ytterligare bearbetats vid sekelskiftet i Ruovesi och sist har Gallen-Kallela bearbetat målningen under 1917, det år då självständigheten förkunnades. Reproduktionens målningsteknik är frimodigt rättfram i jämförelse med den pedantiska beskrivningen av detaljer i den första versionen.
Gallen-Kallela gav år 1917 den här versionen av Vallgosse från Paanajärvi som gåva till handelsföreståndare Onni Luutonen som ersättning för tjänster och till minne av deras vänskap. Från år 1894 till sekelskiftet bodde familjen Gallen-Kallela i Ruovesi, i den själv planerade ödemarksateljén Kalela. Familjen återvände år 1915 på nytt från Tarvaspää till Ruovesi, ur vägen för första världskriget. Den närbelägna butiken befann sig på några kilometers avstånd i Ruhala. Handelsföreståndaren Luutonen besökte Kalela ofta och vid den öppna spisen dryftades ödemarksfilosofi och världens gång.
Motivet Vallgossen hade fått sin början år 1892 i Paanajärvi i Kuusamo. Axel och Mary Gallén bodde under året i fråga både i metropolen och i ödemarken. Parets första gemensamma utlandsresa till Paris satte Gallen-Kallelas stiluppfattning på ett hårt prov. Skenbart besviken på de nyaste underrättelserna inom konsten i sin studiestad drog sig Gallen-Kallela tillbaka till hemlandets eländiga gränser och typiskt för sin tid längtade han efter en ursprunglig och orörd kultur. Familjen Gallen-Kallela reste från Uleåborg till Kuusamo med häst, med båt, till fots och längs med "slemmiga stockar" över myrarna. Axel och Mary Gallén och deras ettåriga dotter bodde i Paanajärvi i Rajalas hus från juli till oktober, men efter att vädret hade blivit kallare och maten knapp flyttade de åter söderut.
Verken Palokärki (Spillkråkan), Mäntykoski (Tallforsen) och Vallgosse från Paanajärvi påbörjades i Paanajärvi i Kuusamo. I samtliga verk hänvisar Gallen-Kallela kraftigt till hörselsinnet. Forsens dån, näverlurens klang och spillkråkans trumning var skogsmarkens motstycke till de internationella strävandena att överskrida konstens gränser. Samtidigt fördjupades Gallen-Kallelas intresse för folktro, vilket är ett tecken på det sameuropeiska intresset för samlingar av myter och forntida religioner. Också Paanajärvi-verken kan anses reflektera uppfattningar om verklighetens olika nivåer och naturandarna. Här framträder den begynnande inriktningen mot symbolism i Gallen-Kallelas konst, fastän han själv vid denna tidpunkt också gav avvisande uttalanden om symbolismen.
Den oländiga skogsmarken prövade folket i Paanajärvi, om den ock omhuldade folket med sina vackra landskap och ibland med sommarhetta. Trakten hade hemsökts av missväxtår och frost. I juli år 1892 låg det ännu snö på marken och vårsådden kunde påbörjas först i augusti. Familjen Gallen-Kallela metade, jagade, plockade bär och svamp. Det välbärgade huset Rajala besöktes av folk som bad om att få mjöl för att utöka barkmjölet. Björnar angrep boskap, en björn rev en husbonde i grannskapet och man åt björnkött. Husbonden på Rajala gård beskrev senare i ett brev till Gallen-Kallela hur en björn igen hade ätit renar. Som modell för Vallgossen hade grannens 16-årige son stått. Det var han som skjutit björnen med ett enda skott från sin flintlåsbössa.
Minna Turtiainen
Detta föremål lämnas ut på Stora Robertsgatan 12 efter avslutad auktion.
Akseli Gallen-Kallela räknas till en av Finlands mest berömda konstnärer, född år 1865 i Björneborg. Han studerade vid Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors och senare vid Académie Julian i Paris, och arbetade med flera olika konstformer så som måleri, grafik, illustrationer, textilier, arkitektur samt ritade även militära uniformer. Akseli Gallen-Kallelas första betydande verk ”Gumma med katt”, utmanade dåtidens ideal och banade väg för realismen inom finskt måleri.
Gallen-Kallela var främst känd för sina målningar och illustrationer till det finska nationaleposet ”Kalevala”. År 1900 utförde han kupolmålningar med Kalevalamotiv till den finska paviljongen på världsutställningen i Paris. Hans bildspråk beskrivs som ofta naturalistiskt, symboliskt och expressionistiskt.
Läs mer