Ernst Mether-Borgström

Ernst Mether-Borgström var född med pennan i hand. Det föll sig följaktligen naturligt att han började studera vid Centralskolan för konstflit där betoningen var lagd på teckning och grafisk undervisning. Vid sidan av fritt skapande konstnär fick han sin utkomst som reklamgrafiker. Först på 1940-talet började måleriet ta överhanden i hans skapande. Han skrev in sig på Finlands konstakademis målningslinje. Bland kurskamraterna fanns Åke Mattas som fick stor betydelse som god vän att filosofera med över konstens väsen och målsättning.
Mether-Borgström kom att ägna sig mycket åt porträttmåleri under hela 1940- och 50-talet. Dels föll genren sig mycket naturlig för honom, dels var porträttmåleriet en bra inkomstkälla. Hans porträtt är skarpa psykologiska iakttagelser med undertoner av humor och ömhet. Den andra viktiga motivkretsen var stadslandskap i vilka han kunde utveckla sitt utpräglade sinne för form, linje och ljus. Dessa landskap blev alltmera abstrakta för att fr.o.m. 1964 övergå i ett helt nonfigurativt måleri som använde ett konkret formspråk. Han utförde i grafik redan 1946 sitt tidigaste helt konkreta arbete. Det existerar ända fram till 1964 två parallella målningsstilar i Mether- Borgströms konst vilket förklaras av att han gick den 'långa vägen' med utgångspunkt i en klassisk skolning. Den stora impulsen mot förnyelse kom under en fyra månaders vistelse 1949 med hustrun Kiko i Paris. Här skulle Mether-Borgström studera de franska impressionisterna, men det blev istället en lång rad utställningsbesök. Kandinsky, Klee, Miro, Gris, Magnelli, Herbin och Vasarely gav nya avgörande intryck. "Under fyra månader i Paris har jag lärt mig mera än under tio år i Finland." (Leena Lindqvist, Ernst Mether-Borgström, 1996).
Den högsta erkänsla fick Mether-Borgström då han 1958 utsågs att representera Finland på Biennalen i Venedig med enbart nonfigurativt måleri. Han blev Finlands första utställare av abstrakt konst i Venedig.
Den nu aktuella målningen på auktionen har tillkommit 1955 d.v.s. under Mether-Borgströms 'parallella skede' och några år före Biennalen i Venedig 1958. Motivet är två manspersoner. Figurerna och bakgrunden har bearbetats i rektangulära färgfält vilka täcker hela bilden, som till hälften är figurativ och till hälften abstrakt. Man kan tydligt se inspiration från förebilden Paul Klee i målningen. Mether-Borgström var vid den här tidpunkten en trägen gäst på Akademiska bokhandeln där han slukade internationella konsttidskrifter som förmedlade det nyaste inom konsten. Paul Klee blev högaktuell med utställningar i Europa genast efter andra världskriget. Gemensamt med Klee hade Mether-Borgström också humorn och växlingen mellan figurativt och abstrakt samt den mästerliga hanteringen av grafiska uttryckssätt. Färgskalan i ’Schackspelarna’ har också mycket gemensamt med Klees.
Efter 1964 utvecklade Mether-Borgström ett totalt konkretistiskt måleri som präglas av mycket lekfullhet och klara färger.