Albert Edelfelt
"BORGÅFLICKA (NYLÄNDSK BONDFLICKA)".
Sign. Olja på duk 37,5x36 cm.
Utställningar
Retretti, Punkaharju 1983.
Litteratur
Hintze nr 742.
Övrig information
Utförd 1895.
BORGÅFLICKAN (NYLÄNDSK BONDFLICKA). Sign. Olja på duk 37,5x35,5 cm. Målad på
Haiko sensommaren 1895.
Litteratur: B. Hintze, Albert Edelfelt, 1942-44, katalog nr. 742.
Utställningar: Finska konstnärernas utställning 1895; Minnesutställning 1910, nr 136;
Finländsk konst i Svenska museer och samlingar. Malmö museum 1967. nr. 55a; Retretti
1983, nr. 137.
"Paletten är minsann ändå fattig nog, och man
behöver aldrig frukta att få starkare eller gladare
färger än dem, som solen målar".
Albert Edelfelt 1890
Borgåflickan är ett strålande exempel på Albert Edelfelts måleri utfört med den klara
paletten. Utanför hans ateljé i Haiko sitter enligt uppgift en av hans favoritmodeller Tilda Klang. Hon växte upp i ett 1700-tals torp som Edelfelt avbildat i flera målningar. Tilda har karakteriserats som en flicka med ovanligt stora blå glittrande ögon och i denna målning är hon kort och gott en ung Borgåflicka som njuter ute i björkskogen med glittrande ögon och ett brett leende. Senare har verket fått namnet Nyländsk bondflicka, men inte under konstnärens tid. Denna typs namn har sitt ursprung i Gunnar Berndtsons produktion. År 1887 utförde Berndtson ett verk med en flicka som läser ute i skogen – en Nyländsk bondflicka som hörde till en serie av illustrationer för Jac. Ahrenbergs bok Hemma – skildringar från Östra Nyland, som handlar om livet på donationsgårdar. Edelfelts tolkning hör främst ihop med Glasgow Boys tematik
och kolorism.
På 1890-talet övergick Edelfelt från gråvädersmåleri med silvertoner till peinture claire.
Han beundrade högt Glasgow boys som av konstakademierna i Skottland och England ansågs som avantgarde på 1890-talet. Deras tematik kan spåras i beundran för Jules Bastien-Lepages naturalism och James McNeil Whistlers kolorism. Speciellt på 1890-talet målade flera av Glasgow Boys med en klar palett vilket behagade Edelfelt som aldrig riktig anammade symbolismens mörker och konturteckningar.
(MC)
Formgivare
Albert Edelfelt betraktas som en av Finlands största konstnärer under 1800-talet. Efter studier i Antwerpen och Paris slog han sig ner i Frankrike, där han belönades både med flera utställningsmedaljer och med Hederslegionen, bl.a. för det berömda porträttet av Pasteur. Han blev även kallad av Alexander III till St. Petersburg för av avporträttera dennes barn. Edelfelt återkom ofta till motiv ur den finländska historien, såsom illustrationerna till Fänrik Ståls sägner.
Edefelts motiv visar en konstnärlig bredd som växlar mellan folkliv i den finska skärgården, prestigefyllda societetsporträtt och historiemåleri. I sina vardagsnära skildringar lyckades han förena det traditionella akademiska måleriet med friluftsmåleriets nya tekniker, vilket nådde stora framgångar i Frankrike. Målningen Ett barns likfärd tilldelades en tredje klassens medalj på den årliga Salongen i Paris 1880, vilket var den dittills största internationella framgången för finländskt måleri.
Albert Edelfelt finns representerad framförallt på Ateneum i Helsingfors men även på Nationalmuseum i Stockholm samt på museer i Köpenhamn, Luxemburg och Paris.