Lennart Segerstråle

"Jag har utgått ifrån naturalismen i min ungdom och vant mig vid att undersöka sakerna helt ärligt. Detta ger själva sökandet den rätta tonen och den rätta ansatsen. Man kan inte tänka sig att det finns en bättre sanning än sanningen själv."
Lennart Segerstråles (1892-1975) konstnärliga verksamhet sträckte sig över sex årtionden under vilka han fick ge ut hela skalan av sitt kreativa kunnande. Mångsidigheten blev kännetecknande för hans arbete och han intresserade sig för flere av konstens tekniker. Det traditionsrika freskomåleriet skulle bjuda honom de största utmaningarna.
Men hans konstnärliga avstamp står att finna i natur- och fågelmåleriet. Han har berättat hur han som barn fick provmåla med restfärger från sin moders, konstnärinnan Hanna Frosterus-Segerstråles palett. Den stelbenta strandpiparen han åstadkom, gav den första betydelsefulla gnistan!
Naturen hade för honom alltid en central position som inspirationskälla. Den formade också utgångspunkten för valet av yrkeskarriär - med det lilla undantaget att han utbildade sig till forstmästare innan hans måleri hade nått en nivå som skulle bära.
Segerstråle sökte sina motiv både i de skogsvida ödemarkerna och ute i skärgården. Han intresserade sig för de stora fåglarna, där örnar, skogsfåglar, gäss och framförallt sångsvanarna blivit hans typiska motiv.
Ett annat återkommande motiv var måsarna som häckade vid stranden till sommarateljén i Borgå skärgård. I sitt sätt att uppfatta sina motiv liknar han en naturfotograf genom att fånga de snabba, spontana situationerna såsom de uppstår. Målningarna växte fram först genom lätta studier i skissblock, sedan via mera utförliga skisser i akvarell eller olja till de slutliga ateljéarbetena. Stilmässigt sade han sig söka träffningspunkten mellan det naturalistiska och det dekorativa. I det avseendet skilde han sig från det tidstypiska fågelmåleriet där detaljrikedomen och den statiska kompositionen var förhärskande.
Matias Uusikylä