Helene Schjerfbeck
"LEENDE FLICKA"
Sign. 1921. Olja och blandteknik på papper, 32x27,5 cm.
"Leende flicka" (Katri 1921)
Helene Schjerfbeck och hennes modeller
Den 10 juli år 2012 har det gått 150 år sedan Helene Schjerfbeck (1862 – 1946) föddes. Nästa år är det också 110 år sedan Helene Schjerfbeck och hennes mor, Olga, flyttade till Hyvinge, då gick flyttlasset den 1 juni 1902. Samma sommar fyllde Helene 40 år. Hon bodde i över tjugo år i den lilla, för sin friska luft berömda, orten vid järnvägsspåren och här målade hon alla sina mest betydande kvinno- och barnporträtt. De här porträtten av modeller från Hyvinge bidrog till att etablera Helene Schjerfbeck som en av de ledande modernisterna. Helene Schjerfbeck målade sina porträtt efter levande modell och under de första åren anlitade hon framförallt sin mor. Många av de barn som konstnärinnan avbildade, bodde i grannskapet och hjälpte samtidigt till i hushållet och hämtade mat från stationsrestaurangen.
Några av de vuxna kvinnor som Helene Schjerfbeck avporträtterade var också hennes grannar, unga kvinnor som bodde vid samma väg. Schjerfbeck anlitade även en av sina hyresvärdinnor som modell. Bland övriga vuxna modellerna återfinns herrgårdsfröknar och stationsinspektorns, överträdgårdsmästarens samt bagarens döttrar.
Katri Mäkinen (1910-1989, senare Lindholm) satt modell för verket ”Leende flicka”. Katri var smeden Juho Kustaa Mäkinens (tidigare Sahrman) yngsta dotter. År 1913 poserade hon för första gången för Helene Schjerfbeck, då tillsammans med sin syster Martta. Under mera än tio år anlitade Schjerfbeck familjen Mäkinens fyra barn som modeller. Förutom att posera för konstnärinnan högg Einari ”vedpojken” ved och systrarna Elma, Martta och Katri turades om med att hjälpa till i hushållet; de städade och bar hem mat från stationsrestaurangen. Helene Schjerfbeck anlitade allra helst Katri som modell, det var bekvämt eftersom familjen Mäkinen bodde på andra sidan staketet. Katri har senare berättat att hon förtjänade en mark i timmen och att hon ”inte behövde göra något annat än se ut som en Guds ängel”.
Senare målade Helene Schjerfbeck nya versioner av tidigare verk, så sent som 1945 lät hon sig bl.a. inspireras av verk som Katri hade suttit modell för.
31.10.2011
Lea Bergström
Intendent, Hyvinge stadsmuseum.
Proveniens
Den nuvarande ägarens mor köpte tavlan av Hovkonsthandlare Gösta Stenman i Stockholm. Därefter i arv inom familjen.
Litteratur
H. Ahtela nr 550.
Formgivare
Helena Schjerfbeck tillhör en av Finlands mest kända konstnärer. Hon växte upp i fattiga förhållanden i en finlandssvensk familj i Helsingfors. När Schjerfbeck vid fyra års ålder föll ned för en trappa och fick en allvarlig höftskada kunde familjen inte bekosta läkarvård och följden blev att Schjerfbeck fick en haltande gång och i perioder plågades av smärtor genom hela livet. Redan under tonåren vann Helene Schjerfbeck en stor uppskattning för sitt traditionella historiemåleri och fick stipendier för studier i Paris och resor till Italien och Ryssland. Återkommen till hemstaden Helsingfors var hon en tid lärare vid Konstföreningens ritskola men trivdes inte i den finska huvudstadens konstnärskretsar med deras nationalromantiska måleri utan drog sig tillbaka till Hyvinge och Ekenäs i södra Finland, där hon utvecklade sin särpräglade modernistiska stil, inspirerad av studier i konstböcker över de stora franska konstnärerna. Schjerfbeck är mest känd för sina avskalade självporträtt - de flesta och mest kända målade hon under åren 1939–1945 då hon var kring åttio år gammal. Men hon har också andra berömda målningar, såsom målningar av barn och flera stilleben. Genom konsthandlaren Gösta Stenman i Stockholm blev hon känd och fick möjlighet att ställa ut. Idag finns hon representerad på Ateneum och Gyllenbergs Konstmuseum i Helsingfors samt i många finländska och svenska privatsamlingar.
Läs mer