Ivan Constantinovich Aivazovsky

Ur en finsk privatsamling.

Konst och sjö, John Nurminens Stiftelse, 2000.

Den armenisk-ryske konstnären Ajvazovsky var redan under sin livstid en av de mest berömda målarna i Ryssland och han specialiserade sig tidigt på maritima motiv. Han föddes 1817 i en fattig armenisk familj i den lilla kuststaden Feodosia på Krim och hade turen att få påbörja sina konststudier vid konstakademien i S:t Petersburg 1833.

De första målningar som ställdes ut i slutet av 1830-talet väckte stort uppseende genom den tekniska briljansen, den noggranna återgivningen av naturen och entusiasmen som genomsyrade hans verk. Hans tolkning av havet, dess mäktiga, ostyrbara naturkrafter och dess ständiga föränderlighet imponerade. Lysande färger och kraftiga toner i Aivazovskys målningar vittnar om en hänförelse för romantikens ideal.

Under 1840-talet reste Aivazovsky mycket i Ryssland, Europa och Amerika. Under resorna målade han mycket flitigt och tack vare sin personlighet som präglades av en positiv livsinställning, handlingskraft och varm mänsklighet hade han lätt för att knyta kontakter. År 1848 återvände han till sin hemstad Feodosia på Krim där han bodde resten av sitt liv.

År 1865 blev Aivazovsky professor och senare även ledamot av Konstakademien i S:t Petersburg och för sina stora förtjänster inom måleriet blev han vid samma tid hedersmedlem av konstakademierna i Paris, Amsterdam, Rom och Stuttgart.

Aivazovsky arrangerade över 120 utställningar av sina tavlor både i Ryssland och i Europa, där intäkterna gick till välgörenhet såsom fattiga konstnärer, skådespelare, studerande och familjer i Armenien som levde i knapra förhållanden. År 1865 grundade han en konstskola vid sin ateljé i Feodosia, där begåvade unga konstnärer kunde studera under hans ledning. 15 år senare öppnade han även ett konstgalleri i sin ateljé, som blev en kulturell medelpunkt med konserter och teaterkvällar.

Aivazovsky förde ett strävsamt och aktivt liv och hans karriär som konstnär sträckte sig över nästan 65 år. En stor del av hans produktion utgörs av marina motiv, men han målade även stadsbilder från Moskva, S:t Petersburg och Odessa samt landskap från bland annat Ukraina och Kaukasus. Från och med 1870-talet började han påverkas av de nya strömningarna inom konsten och de romantiska dragen dämpas något i hans produktion. Han börjar återge verkligheten på ett mer realistiskt sätt och ytliga effekter samt lysande färgprakt ersätts av lugnare och mjukare toner.