Träribbor på reglar. Gullackerad. Spegelglas. Bredd 120, höjd 110 cm.
Smärre slitage. Märken.
Redan under 1960-talets slut hade lackfärgerna tagit sig in i de svenska
hall- och tamburutrymmena. Speglar, byråar, hallbord och bänkar
kunde från denna tid inte bara erhållas med faner av valnöt, furu, jakaranda
eller teak, utan även i grälla kulörer. Då spegelpanelerna ett par
år senare slog igenom hängde färgvurmen i och flera av marknadens
modeller erbjöds i gult, rött eller grönt. IKEA:s kanske mest livfulla
modell var Lennart Olsons Ritual som i 1973 års katalog presenterades
tillsammans med Tony Berggrens förvaringsmöbel Valuta:
”Att möblera en hall är ofta konsten att spara på golvutrymme. Här
har ni en ung och rolig lösning: spegelpanel och hylla på väggen.”
Spegelpanelen som möbeltyp lyftes också fram:
”Panelen är en förträfflig möbel, en uppfriskande inredningsdetalj.
Man hänger kläder på den och den skyddar väggen.”
Den 9 kg tunga Ritual var 110 cm bred och 120 cm hög och kunde
fästas på väggen efter önskemål:
”Spegeln, till vänster eller höger beroende på hur man vänder
panelen, är 105X38 cm.”
Premiäråret kostade Ritual 148 kr.
ur: Siesing, Andreas: Svenska 70-talsmöbler: I plast, stål, furu och manchester 1969-1980, Lindelöws förlag, sid 288.