ELDHUNDAR, ett par, Frankrike, 1800-tal, efter design attribuerad Nicolas Coustou (1658-1733).

En vanlig missuppfattning är att européernas intresse för Egypten väcktes för första gången i och med Napoleons fälttåg därstädes 1798-1801. Redan i slutet av 1600-talet finns exempel på egyptiska figurer och pyramider i konsthantverket, bl.a. i en fransk gobeläng från 1680-talet som visar en liggande sfinx med faraoduk på huvudet och i bakgrunden syns en pyramid. I Frankrike under 1770- och 80-talen skapades möbler med egyptiserande figurer på t.ex. karmstolar, konsolbord, bordspendyler och porslinsföremål. Även i Italien under samma tid finns exempel på denna typ av egyptiserande design tack vare Piranesis kopparstick från 1769. Troligen var Gustav III:s arkitekt och formgivare Louis-Jean Desprez inspirerad av Piranesi då han formgav föremål och arkitektoniska detaljer i egyptisk stil. Dock blev studierna mer vetenskapliga under Napoleons fälttåg, eftersom han skickade en mängd vetenskapsmän till Egypten för att dokumentera föremålen och ta ett flertal av dem till Frankrike. Detta gjorde att intresset i Frankrike för egyptiserande föremål exploderade under 1800-talets första år. De franska formgivarna Charles Percier och Pierre-Francois-Léonard Fontaine, som skapade den franska empirens kejserliga inredningar, gav ut mönsterböcker med bland annat egyptiska motiv.

Auktionens eldhundar kan jämföras med ett par sfinxer efter design attribuerad till den franska skulptören Nicolas Coustou (1658-1733), vars teckning av sfinxerna finns på Nationalmuseum i Stockholm (se bild). Den, liksom eldhundarna, visar en liggande textildraperad sfinx med svans samt kvinnohuvud med faraoduk. Den feminiserade modellen var ett uttryck för den franska smaken och det vridna huvudet motsvarade inte den strikta egyptiska sfinxen med rakt huvud. Det finns även en liknande fransk terracottaskulptur av en sfinx från ca 1770 (se bild).