Fyra pionjärer – konkretister och avantgardister

Bengt Orup (1916-1996), Olle Bonniér (1925-2016), Harry Booström (1917-1996) samt Bertil Öhlund (1923-2003) var alla fyra avantgardister och pionjärer under sin tid verksamma inom det konkreta fältet.

Med konkret konst menas abstrakt, icke figurativ konst av geometrisk karaktär. Den konkreta konsten är fri från olika föreställningar med symboliska beståndsdelar och utgörs av geometriska former som fängslar betraktaren i sin direkthet. Konstnärerna Otto G. Carlsund (1897 – 1948) och Theo van Doesburg, (1883 - 1931) myntade begreppet år 1930 när konstnärsgruppen Art Concret skapades och ett manifest betitlat ”Art Concrets manifest” upprättades. Begreppet populariserades av konstnärerna Josef Albers och Max Bill som bland annat organiserade den första internationella utställningen med konkret konst på Kunsthalle i Basel år 1944.

Bengt Orup (1916-1996) var en konstnär som verkade brett – allt ifrån monumentalskulptur till glas, där hans serie ”Strikt” har blivit en svensk formklassiker. Sin utbildning fick han i Stockholm på Otte Skölds målarskola och han fortsatte studierna i Paris vid akademierna Grande Chaumièr och Colarossi. Redan så tidigt som 1946 kom den konkreta konsten att ta plats hos Orup och den följde honom livet ut, oavsett i vilket material han arbetade.

Olle Bonniérs (1925-2016) konstnärskap spänner över en stor del av 1900-talet och har i sin helhet kretsat kring det non-figurativa. Privat var musiken ett betydande inslag och även hans måleri utfördes med känsla för rytm och takter – då i färg. Tillsammans med Harry Boström ingick Bonniér i sammanslutningen 1947 års män (med Randi Fisher, Lennart Rodhe, Karl-Axel Pehrson, Pierre Olofsson, Olle Gill, Lage Lindell, Armand Rossander och Uno Vallman samt skulptörerna Liss Eriksson och Knut Erik Lindberg) vilka kom att bli den konkreta konstens förgrundsgestalter i svensk konsthistoria.

Harry Booström studerade för b.la. Isaac Grünewald och som årsbarn till 1947-män anslöt han sig tidigt till konkretisterna. Inspirationen till sina konkreta kompositioner kom framför allt från naturen. I en elegant färgskala med varma och kalla toner ställda mot varandra skapade han dynamiska bilder med rytm, energi och rörelse. Booström var medlem i den internationella Groupe Espace som verkade för en funktionell samverkan mellan måleri, skulptur och arkitektur med utgångspunkt i den nonfigurativa konsten.

Bertil Öhlund (1923-2003) studerade precis som Bengt Orup vid Otte Skölds målarskola och spenderade en stor del av sitt liv utomlands runt om i Europa. Runt 1950 var han även elev vid André Lhotes målarskola där han kom i kontakt med den plangeometriska konsten och Lhotes inflytande kom att bli viktigt för den unge Öhlund vars konst kretsar kring det nonfigurativa och abstrakta, med en iögonfallande stark palett.