Carl Kylberg

Motivet "Aftonens ljus och mörker”, som visar kustlandskapet mellan Danmark och Skåne, blev i mitten av 1930-talet ett signum och motiv som Carl Kylberg återkom till. Man kan idag följa Carl Kylbergs utveckling av ”Aftonens ljus och mörker”, eller ”Aftonglöd” som Kylberg först valde att kalla bildkompositionen. Från auktionens blyertsteckning utförd i Danmark, fram till konstnärens två finalnummer: två magnifika oljemålningar, med samma titel.
Auktionens teckning förvärvades av en samlare i Danmark.
Detta verk har inte ställts ut tidigare. Teckningen är med stor sannolikhet utförd i Carl Kylbergs kombinerade sommarhus och ateljé, "Kylbergshus", i Aalsgaarde.
Den danske samlaren förvärvade den nu aktuella teckningen direkt av konstnären, vid ett besök i ateljén. Samme samlare hyrde även Carl Kylbergs sommarhus i Aalsgaarde 1936-41, under de år som Carl Kylberg avstod att resa till Danmark bl.a på grund av pågående världskrig.

Moderna Museet i Stockholm äger en betydande samling av Carl Kylbergs teckningar, vilka bl.a visar landskapet vid sundet mellan Sverige och Danmark. Jämför auktionens teckning med Moderna Museets ”Landskap vid Sundet, 1923” (ref NMH 62/1950).

"Under trettiotalet deltog Kylberg i en rad framgångsrika utställningar som utlöste en intensiv arbetslust. Det bidrog till att hans produktion under det decenniet kanske anses som den tyngsta. Hans kapacitet var mycket stor och framgången vid Göteborgsutställningen 1936 blev för honom personligen den mest värdefulla.
Där ställdes målningen ut som "Aftonglöd" ett namn som vid hans stora retrospektiva utställning 1937 på Konstakademien ändrades till "Aftonens ljus och mörker". De havsbilder som då visades hade utförts under somrarna 1935 och 1936 i Ystad, där han vistades medan hans hus i Danmark reparerades. Utställningen fick mycket beröm trots att både motståndare och beundrare hörde till kritikerskaran. Erik Blomberg kallade Kylberg för färgdiktare eller färgmusiker och skrev "Färgen är i och för sig stämningsväckande liksom musikens toner - fast mera bunden än musiken - och för alla dem som i konsten söka befrielse från en tryckande verklighet får ett sådant måleri, som inte strävar efter naturillusion utan en musikalisk omdiktning och fantasiflykt, lättare ett evangelistiskt skimmer, framförallt i verklighetshårda tider. Det är naturligt om målaren då frestas att alldeles lämna det jordiska och hänge sig åt inre extaser..”