Carl Kylberg
BREV från Carl Kylberg i Stockholm till GAN (Gösta Adrian-Nilsson) i Lund. Odaterat. Trol. skrivet 1926.
Ett dubbelvikt ark om totalt två handskrivna sidor. Innehåll: "Tisdag. Käre Gösta![understruket samt förhöjt med röd akvarellfärg] Tack från oss båda för sist. Det var en kort men vacker tid. Varken Ruth eller jag skall någonsin glömma hur skönt och roligt vi hade tillsammans - vi tre. Vi höra tillsammans och det är oss svårt att spjärna --- mot en sådan udd[?]. Gösta jag har order från Gummeson till dig. Hans Förträfflighet befaller att du inte får dröja med att skriva till prinsen på det att prinsen må infinna sig ofördröjligen hos Hans Förträfflighet. Skynda dig alltså att skriva ett sådant brev! Ruth hälsar att hon bett en rik fru gå ner på din utställning och köpa. Få se hur det går. Dessa rader i all hast. Nu måste jag ut och springa ärenden till Ruth. Var hjärtligt omfamnad av oss båda. Din Calle". Tillägg i marginalen: "Vi sakna dig mycket[understruket]". Cirka 28,5 x 21,5 cm.
Reva/Revor. Vikveck. Hanteringsveck. Gulnad.
Proveniens
Fil. lic. Harry Runnqvist, verkställande direktör för Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm.
Fil. dr. Jan Runnqvist, verkställande direktör för Galerie Bonnier, Gèneve samt Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm (i arv från ovanstående, hans far).
Därefter i arv.
Övrig information
Visas på Arsenalsgatan 2.
Möjligtvis är detta odaterade brev skrivet år 1926. För ett sådant antagande talar Kylbergs ord om att GAN bör tillse att "prinsen [Prins Eugen?] må infinna sig ofördröjligen hos Hans Förträfflighet [Carl Gummeson, vilken drev konstgalleri på Strandvägen 17 i Stockholm]". GAN ställde nämligen ut på Gummesons ("Folkvisorna") år 1926.
Formgivare
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer