Carl Kylberg
BREV, 2 st, från Carl respektive Ruth Kylberg till GAN (Gösta Adrian-Nilsson) i Lund. Odaterade. Trol. skrivna 1925-31.
Odaterat brev från Carl Kylberg i form av ett dubbelvikt ark om totalt två handskrivna sidor. Odaterat brev från Ruth Kylberg i form av två dubbelvikta ark om totalt tre handskrivna sidor. Cirka 28,5 x 21,5 cm vardera.
Vikveck. Hanteringsveck. Gulnad.
Proveniens
Fil. lic. Harry Runnqvist, verkställande direktör för Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm.
Fil. dr. Jan Runnqvist, verkställande direktör för Galerie Bonnier, Gèneve samt Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm (i arv från ovanstående, hans far).
Därefter i arv.
Övrig information
Visas på Arsenalsgatan 2.
Troligtvis skrivet mellan år 1925 (då GAN flyttade hem från Paris till Lund) och 1931 (då GAN flyttade in på Bastugatan 25, på Södermalm, Stockholm, där han blev bosatt till sin död).
I dessa två brev från makarna Kylberg till GAN kan läsaren ana två ganska skilda temperament. Breven kretsar kring en vädjan till GAN att han bör flytta upp till Stockholm för att där bättra på sina möjligheter till försörjning samt konstnärlig utveckling.
Carl inleder sitt brev enligt: "Käre Gösta! Jag är lugn ty du får ett brev av Ruth. Van vid det praktiska som hon är och alltid positiv - tror jag att hennes ord är nog för dig".
Nog kan man säga att Ruth har en fallenhet för "det praktiska", ty hon inleder sitt brev på följande sätt: "Käre Gösta! Du är en riktig barnunge! Nu ska jag berätta för dig hur det är. Du kan väl förstå att det är meningen att du ska komma hit. Vi håller elden brinnande (var du lugn) och väntar på dig".
Ruth fortsätter sedan med att förmedla allehanda praktiska råd, t.ex. "Du ska genast i morgon själv hyra ut från d 1 mars helst till två flickor studentskor eller sådana som går hos Thulins. De hyr ju per termin. Då kan du använda rummen i sommar".
Det omtalade Thulins torde vara den Zettervallska villan i Lund (uppförd av arkitekten Helgo Zettervall år 1871). Makarna Thulin tog över villan år 1906 och bodde där fram till 1966. Makarna Thulin drev här också studenthem fram till 1960 för Sydsvenska Gymnastikinstitutets elever. Under denna tid fick byggnaden sitt speciella namn ”lufthopperiet”. Det syftar troligen på de gymnastiska övningar studentskorna ägnade sig åt för att komma över staketet till friheten via Johan Thomanders studenthem för gossar - majoren Thulin låste grindarna till gården på nätterna.
Ruth ger även tips på försörjningsmöjligheter i Stockholm: "Du ska få se du får dekorativa uppgifter här. Här iordningsställs bl. a. restauranger och biografer och så där. Jag ser det går, Gösta.- [...] Skriv nu genast hur det går. Jag tycker du ska göra försöket. Ingen är profet i sin fädernestad. Vi tog steget från Gbg för Carls skull och jag ser att också du skall försöka. Din tillgivne vän Ruth".
Formgivare
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer