Sven X:et Erixson

From the The Bengt and Lilavati Häger Collection.

Lilavati and Professor Bengt Häger’s art collection was culturally significant and vast. It is clear that it was founded on the couples cross cultural experiences. Lilavati was a leading exponent of Indian dance and Bengt one of the most important European Impresarios of his day.
Multitalented and highly regarded Bengt Häger (1916-2011) worked inexhaustibly throughout his life to promote dance as an independent art form and field of research. He founded and managed the Swedish Dance Museum, the University Collage of Dance and Circus in Stockholm. He worked actively to bring international guest performances from world leading dance companies. Organized international tours for Swedish dance companies such as the Cullberg Ballet, which he managed 1967-1987. He was the first to bring Peking Opera out of China after the revolution and was a great friend of the renowned Peking Opera singer Mai Lanfang.
For many years Mr Häger was the closest friend and collaborator of the famous Art Collector Rolf the Maré (1888-1964), founder of Ballet Suedois in Paris. Bengt was also involved with UNESCO and founded the Centre International de Dance.
Lilavati Devi (1925-2002). First came to Sweden as a principal performer of the dance company set up by Ram Gopal (1912-2003), the Nijinsky of India. Bengt and Lilavati married in 1954. She became an important ambassador of Indian Dance in Scandinavia. They couple came to inhabit a circle that included some of the major international dancers, performers and choreographers of the last Century.

Sven Erixson, idag mera känd som X:et, föddes 1899 i Stockholm. Han utbildade sig till dekorationsmålare och teckningslärare vid Tekniska skolan i Stockholm och därefter studerade han vid Högre Konstindustriella skolan och gjorde studieresor till Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Nordafrika. Som betydande konstnär inom modernt svenskt måleri låter han sig inte inordnas under etikett och stilbegrepp. Hans stora produktion präglas av en spontan och temperamentsfull stil i lysande färgmönster. Erixsons måleri pendlar mellan häftig, närmast brutal uttrycksvilja och vek lyrism. Han är en grundarna av gruppen Färg och Form, vars primitivistiska falang han tillhörde. Med sprudlande berättarglädje återgav han sina upplevelser. Han hade en obetvinglig lust att dela med sig av allt han såg. Han inspirerades liksom Bror Hjorth både av folkkonst och medeltida muralmåleri men tog även intryck av tysk expressionism. Varmast talar han dock om Chaim Soutines konst.I mängder av målningar återgav han sin livsglädje, ytorna fylldes med snabbt fångade figurer. Under trettiotalet fylldes hans bildvärld av familjen och torpidyllen, ytorna blev större och helare. Under kriget målade han på smörpapper, inte bara av praktiska skäl, utan för att uppnå den glansiga ytan som oljan ger. Berättandet avtog på 50-talet när han tog intryck av spontanism, som under de följande åren för honom övergick till ett abstrakt spontant måleri.