Pennie Smith
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
Vad kostar transporten?
Paketering och försäkring
Alla objekt som skickas från Bukowskis är fullt försäkrade och omsorgsfullt packade för att skydda ditt unika föremål.
Hur bokar jag transport?
Efter du betalat ditt föremål beställer du transport på Mina Sidor
När levereras varan?
Din order kommer att iordningställas inom 2-5 dagar efter att transporten är bokad. Du kommer att få ett meddelande per mail, telefon eller sms när ditt objekt är på väg. Observera att leveransadress vid eventuell hemtransport måste vara densamma som du angett som din fakturaadress vid betalning med Klarna.
För konditionsrapport kontakta specialist
"London Calling", 1979
Signerad Pennie Smith. Silvergelatinfotografi framtaget för hand i mörkrum från originalnegativet, bildyta 40 x 27 cm. Inklusive ram 69,5 x 55 cm.
Proveniens
Snap Galleries, London
Litteratur
The Clash, album "London Calling", 1979, avbildad på omslag.
Övrig information
Det här är det klassiska fotografiet från skivomslaget till London Calling med The Clash. Det är en av de mest kända bilderna i rock'n'roll-historien.
Fotografiet visar Paul Simonon på väg att slå sönder sin bas under en spelning på The Palladium i New York City den 21 september 1979. Det är en hyllad bild som fick den ultimata utmärkelsen av Q Magazine genom att röstas fram som det bästa rock and roll-fotografiet genom tiderna. Pennie hade följt med The Clash under hela deras USA-turné 1979 och var nära att inte gå på just den här konserten. I slutändan valde hon att tacka nej till erbjudandet att gå ut med vänner och hamnade på The Palladium med scenen till höger. Bandet var vana vid att få ett stort gensvar från sin amerikanska publik, men inte den här kvällen - Palladium hade fasta sittplatser. Pauls frustration övergick i ilska, och sedan tappade han fattningen helt. Hans klocka stannade på 21.50.