"Vännerna"
Signerad H.S och daterad -45. Kol på papper 37,5 x 45,5 cm.
Gösta Stenmans samling, nr 5374.
Stockholms Auktionsverk, "Stora Kvalitén", 30 november, 2006, kat. nr 2439.
H.Ahtela, "Helena Schjerfbeck", Helsinki, 1953, jfr katalogen nr 925 "Väninnorna", olja på duk, Stenman, och nr 926, "Väninnorna", kolteckning, 38 x 46 cm, Stenman.
"Helene Schjerfbeck", red. Leena Ahtola-Moorhouse, Ateneum, 1992, jfr "Väninnorna", olja på duk, utförd 1942 - 45, nr 474, avbildad s. 283. (se bild)
Lena Holger skriver sin essä "Tecknaren Helen Schjerfbeck" (Raster Förlag, Stockholm, 1994): " Att teckna betydde olika saker för Schjerfbeck. Ibland var det ett förhållningssätt, en väg att pröva formen, en förberedelse och en övning inför motiv eller modell. Ett sätt att utforska motivet och brottas med dess möjligheter. Målet var att måla och teckningen var till en början det viktigaste förberedande redskapet." Under ungdomsåren tecknade Schjerfbeck i blyets eller akvarell, medan den drivna konstnären Schjerfbeck helst arbetade i kol. Under sina sista år utförde hon flertalet djärva självporträtt i kol och blyerts.
I auktionens skiss kan vi följa hur Schjerfbeck prövar olika vägar att närma sig förhållandet mellan de två "väninnorna". Den vänstra figuren sitter upprätt med händerna stelt lagda i knät. Ansiktet är uttryckslöst, framställningen avskalad, närmast kall. Den högra kvinnofiguren utstrålar längtan efter ett närmande, än lutar hon sig mot väninnan och tycks klamra sig fast vid henne med armarna om halsen. Än drar hon sig tillbaka med ett sorgset resignerat uttryck, skickligt frammanat med ett fåtal accentuerande drag av Schjerfbecks kol-stift. I den färdiga versionen av "Väninnorna" är de två kvinnorna avbildade, sida vid sida, utan röra vid eller kommunicera med varandra.
Bild: "Väninnorna", Helene Schjerfbeck, Nationalgalleriet, Finland - CC0.
Helena Schjerfbeck tillhör en av Finlands mest kända konstnärer. Hon växte upp i fattiga förhållanden i en finlandssvensk familj i Helsingfors. När Schjerfbeck vid fyra års ålder föll ned för en trappa och fick en allvarlig höftskada kunde familjen inte bekosta läkarvård och följden blev att Schjerfbeck fick en haltande gång och i perioder plågades av smärtor genom hela livet. Redan under tonåren vann Helene Schjerfbeck en stor uppskattning för sitt traditionella historiemåleri och fick stipendier för studier i Paris och resor till Italien och Ryssland. Återkommen till hemstaden Helsingfors var hon en tid lärare vid Konstföreningens ritskola men trivdes inte i den finska huvudstadens konstnärskretsar med deras nationalromantiska måleri utan drog sig tillbaka till Hyvinge och Ekenäs i södra Finland, där hon utvecklade sin särpräglade modernistiska stil, inspirerad av studier i konstböcker över de stora franska konstnärerna. Schjerfbeck är mest känd för sina avskalade självporträtt - de flesta och mest kända målade hon under åren 1939–1945 då hon var kring åttio år gammal. Men hon har också andra berömda målningar, såsom målningar av barn och flera stilleben. Genom konsthandlaren Gösta Stenman i Stockholm blev hon känd och fick möjlighet att ställa ut. Idag finns hon representerad på Ateneum och Gyllenbergs Konstmuseum i Helsingfors samt i många finländska och svenska privatsamlingar.
Läs mer