Carl Milles

Carl Milles skulptur Skridskoprinsessan från 1949 är en glädjefylld hyllning till rörelse, inspirerad av en ung flicka som Milles såg åka skridskor på Rockefeller Plaza i New York. Förtjust av hennes energiska rörelser beslöt han att fånga ögonblicket i brons. Resultatet blev en livlig och lekfull skulptur där den unga flickans utsträckta armar och virvlande kjol ger intryck av att hon svävar i en piruett.

Skulpturen står i stark kontrast till Milles andra verk från samma period, såsom Människan och Pegasus (1949) och Guds hand (1949–1953) som är präglade av existentiella teman om trygghet och människans relation till det gudomliga. I Skridskoprinsessan möts vi i stället av en lättare, mer lekfull dimension av livet, där Milles fångar friskheten och vitaliteten i en oändlig rörelse. Trots att figuren är gjuten i brons, känns rörelsen så levande att vi nästan kan se flickan fortsätta snurra vidare.

Milles var känd för sin förmåga att fånga rörelse i sina skulpturer, ett tema som återkommer i hans verk från 1940- och 1950-talet. Ett exempel på detta är Skridskoåkande änglar från 1948, som kan ses som en parallell till Skridskoprinsessan. Här ersätts dock de himmelska figurerna i hans tidigare arbeten med en mer jordnära gestaltning, där den lekfulla prinsessan symboliserar ungdomens frihet. Skulpturen skapar ett magiskt ögonblick där det fysiska möter det drömska, och Milles lyfter fram en rörelse som både är levande och symbolisk.