Bukig, stående på fyra bladornerade fötter. Livet och det välvda fällocket med driven och ciselerad dekor av blommor och blad. Piporna med rocaillomgärdade kartuscher. Lockknopp i form av en blomknopp. Fällbar hänkel med trägrepp. Undertill graverade initialer "M J W" samt ägarstämpel. Höjd exkl. hänkel 16,5 cm, längd 21,5 cm. Vikt 639 g.
Rådman Nils Parkfelts (1893-1961) samling, Göteborg.
Därefter i arv.
Åke Stavenow och Carl Hernmarck, Nationalmusei utställningskatalog nr 48, 1934, "Utställning av svensk silver 1680-1800", jfr dubbelpipig tekanna av Anders Jacobsson Schotte från 1779, pl. 3, kat nr 172.
Red. Carl Hernmarck m.fl, "Svenskt silversmide 1520-1850", 1941-1963, volym II, typen beskriven s. 190 samt två exemplar avbildade, kat nr 428 och 429.
Bengt Bengtsson och Gustaf Munthe, "Silversmide", 1962, jfr dubbelpipig tekanna av Johan Christoffer Jungmarker från 1768 avbildad s. 193.
Red. Olle Granath, "Vier Jahrhunderte Schwedisches silber für königshof und bürgerhaus", Bayriches Nationalmuseum, 1991, jfr dubbelpipig tekanna av Johan Christoffer Jungmarker från 1768 avbildad kat nr 29.
Dubbelpipig tekanna av Bengt Hafrin från 1770.
På 1700-talet introducerades i Europa nya drycker från andra världsdelar så som kaffe, te och choklad. Till dessa behövdes nya speciella kärl och förutom kannorna skapades gräddsnipor, sockerskrin, mjölkkannor mm i både silver och andra material som fajans.
Enligt guldsmedsämbetets protokoll kunde man nu få utföra sitt mästerstycke som guldsmed i formen av en te- eller kaffekanna och den första kända tekannan i Sverige utfördes 1712. För formspråket blickade man under rokokotiden framför allt mot Frankrike som men även de engelska, holländska och kinesiska förlagorna inspirerade de svenska guldsmederna och utseendet på deras alster förändrades i takt med tidens smak för konsthantverk under seklet.
Ett fåtal svenska tekannor med två pipar är kända och dess funktion är inte helt klarlagd, ibland har framlagds idén om att kannorna var tänkta med en mellanvägg inuti för att ha te i ena delen och vatten i den andra med det finns inga kända silverkannor med mellanväggar. Ett annat förslag är att smaken på drycken skulle bli bättre om det kom luft in. I kinesiska tekannor med två pipar i keramik eller porslin förekommer mellanvägg och då är tanken att man serverar olika tesorter från olika sidor. Oavsett skälet så är det en högst originell tekanneform och framför allt förekommer de i Sverige. Den äldsta tekannan i silver med dubbla pipar skapad här är tillverkad i Stockholm år 1747 av Gustaf Stafhell d.ä. De övriga kända dubbelpipiga tekannorna är tillverkade i Göteborg och Uddevalla under 1760-70-talet.
Bengt Hafrin föddes i Göteborg 1743 som son till guldsmeden Anders Hafrin och Rebecka Schildt. Han gick i lära hos J.C. Jungmarker och efter gesällåren utförde han sitt mästerstycke 1770 och fick burskap som guldsmed året därpå. Han gifte sig två gånger och var under en tid verksam i Kungälv men återvände till Göteborg där han avled 1803. Hans ritning för mästerstycke finns i Röhsska museets samlingar och silverföremål av honom återfinns bland annat i Hallwylska samlingen samt på Nationalmuseet i Stockholm.