Kan inte nå servern
Temaauktioner online
Systembolagets Dryckesauktion – december D064
Auktion:
Helsinki Winter Sale F504
Auktion:
Selected Gifts E1128
Auktion:
Curated Timepieces – november F529
Auktion:
Josef Frank med vänner – Winter Edition F534
Auktion:
Jerns Vapensamling E1122
Auktion:
En svensk privatsamling F578
Auktion:
The Beautiful Line F593
Auktion:
Design Jewellery Online E1100
Auktion:
247
1590426

Christian Precht, spegel med ram av silver, signerad Stockholm, 1700-talets mitt. Rokoko.

Utropspris
50 000 - 75 000 SEK
4 440 - 6 670 EUR
4 590 - 6 880 USD
Köpinformation
Vad kostar transporten?

Paketering och försäkring

Alla objekt som skickas från Bukowskis är fullt försäkrade och omsorgsfullt packade för att skydda ditt unika föremål.

Hur bokar jag transport?

Efter du betalat ditt föremål beställer du transport på Mina Sidor

När levereras varan?

Din order kommer att iordningställas inom 2-5 dagar efter att transporten är bokad. Du kommer att få ett meddelande per mail, telefon eller sms när ditt objekt är på väg. Observera att leveransadress vid eventuell hemtransport måste vara densamma som du angett som din fakturaadress vid betalning med Klarna.

För konditionsrapport kontakta specialist
Lisa Gartz
Stockholm
Lisa Gartz
Ansvarig specialist silver
+46 (0)709 17 99 93
Christian Precht, spegel med ram av silver, signerad Stockholm, 1700-talets mitt. Rokoko.

Rektangulär, höjd 44 cm, bredd 34,5 cm. Profilerad ramlist med gjutna pålödda hörnornament av senbarock karaktär. I spegelns krön gjuten rocailleformad kartusch över korslagda blommande kvistar. I kartuschen graverat monogram LUF.
Undertill på ramen graverad signatur: "C.Precht fecit Stockholm" samt vikt "49 lo".

Proveniens

Bukowskis Internationella vårauktion, auktion nr 492, 25-27 maj 1994, katalog nr 629.
John och Lisa Strandbergs samling. Bukowskis katalog nr 386, hösten 1970, nr 68.

Litteratur

Gustaf Munthe, "Konsthantverkaren Christian Precht", Stockholm 1957.
Gustaf Munthe, kapitel "Ett signerat silverarbete av Christian Precht", Röhsska Museets årsbok 1958.
Bengt Bengtsson och Gustaf Munthe, "Silversmide, konsthistoria och teknik", Stockholm 1962, överstycket avbildat s. 165.

Övrig information

Silverspegeln av Christian Precht
Christian Precht (1706-79) brukar anses vara den som introducerade rokokostilen i svenskt konsthantverk. Flertalet av hans mönsterteckningar för guld- och silverföremål finns bevarade på Nationalmuseum idag och visar hans stora förmåga som formgivare. Han gick i lära som guldsmed hos Gustaf Stafhell d.ä. i Stockholm men fortsatte sedan med studier i London, Paris och flertalet tyska städer innan han återvände hem 1731. Då inspirerad av några av tidens stora namn på området så som Juste-Aurèle Meissonnier och Thomas Germain. Eftersom han aldrig sökte att bli mästare i Stockholms guldsmedsämbete och därmed få rätt till egen stämpel får hans alster ofta sökas under andra mästares stämplar. Exempelvis hans samarbete med Anders Liedberg finns dokumenterat av Precht-forskaren Gustaf Munthe som också upptar den gulddosa som finns med på auktionen, katalog nr 316, i sin stora bok om Christian Precht. Den berömda Grillska dopskålen (såld på Bukowskis hösten 2006 och numera i Nationalmuseets samling, inv nr 110A/2006) från 1745 är också ett sådant känt samarbete där guldsmeden Johan Collin står som tillverkare och Precht som formgivare. Det är den första exemplet på ett silverföremål skapat i Sverige i genuin fransk rokoko.
Det enda silververk som med säkerhet är utfört och signerat av Christian Precht själv är denna spegel, katalog nr 247, som på ramens nederkant bär inskriptionen "C. Precht fecit Stockholm". Det är sannolikt som son till Stockholms störste spegelmakare Burchardt Precht än som guldsmed som han fick beställningen av spegeln som sannolikt är utförd på 1740-talet. Den profilerade ramlisten och hörnornamenten är närmast av senbarock karaktär men spegelns krön med den rocailleformade kartuschen över korslagda blommande kvistar är utan tvekan rokoko och en snarlik kartusch återfinns även på en av hans mönsterritningar. För Prechts beställningar till hovet kunde han lämna silvret ostämplat, för försäljningar till privatpersoner lånade han sannolikt någon annans stämpel när han inte endast formgav utan även tillverkade föremålet. Precht räknade sig själv i första hand som konstnär och kan med rätta göra anspråk på att vara vår första "konsthantverkare" i det att han till skillnad från dessinatören Jean Eric Rehn också kunde hantverket.