Cylindrisk, på tre kulfötter samt tumgrepp med dekor av romerska kejsarhuvuden inom ram av lagerblad, fotanfanger med fruktdekor. Runt mynningen lambrequin, livet med graverat bladornament döljande ristad minnesdatum: JL CC 2/3 1700. Locket med infattad religiöst präglad silvermedalj utförd ca 1650-60 av medaljgravören Johann Buchheim från Schlesien (verksam 1624-1683), omgiven av bård med graverade barockblommor. Åtsidan bär hans signatur B. Svängd, fruktornerad hänkel. Undertill ristad viktangivelse 76 lod och med efterkontrollstämplar. Höjd 17,5 cm. Vikt 992 g.
Red. Carl Hernmarck m.fl, "Svenskt silversmide 1520-1850", Nordisk fotogravyr, Stockholm, 1941, Del I, jämför bild 317-320, dryckeskanna av Johan Nützel, Stockholm daterad 1688 (Nationalmuseum NMK 30/1910) med analogt dekorerade kulfötter.
Red. Carl Hernmarck m.fl, "Svenskt silversmide 1520-1850", Nordisk fotogravyr, Stockholm, 1963, Stämpeldelen, sid 28-29.
Påbud om efterkontrollstämpling av redan tillverkade silverföremål finns med i Anthoni Grills förordning 1689 för stockholmssmeder. Liknande påbud infördes i samband med 1754 års kontrollstadga och införandet av trekronor-stämpeln. Äldre arbeten som kom ut i marknaden skulle också stämplas. Under en kort period, sannolikt efter 1765, användes på föremål i Stockholm en Sankt Eriksstämpel och en stor kontrollstämpel så som på auktionens kanna.