Lennart Rodhe
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
Vad kostar transporten?
Paketering och försäkring
Alla objekt som skickas från Bukowskis är fullt försäkrade och omsorgsfullt packade för att skydda ditt unika föremål.
Hur bokar jag transport?
Efter du betalat ditt föremål beställer du transport på Mina Sidor
När levereras varan?
Din order kommer att iordningställas inom 2-5 dagar efter att transporten är bokad. Du kommer att få ett meddelande per mail, telefon eller sms när ditt objekt är på väg. Observera att leveransadress vid eventuell hemtransport måste vara densamma som du angett som din fakturaadress vid betalning med Klarna.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Skogsbacke"
Signerad med monogram LR och daterad 44. A tergo påskrift "Värva". Pannå 38,5 x 48,5 cm.
Utställningar
Riksförbundet för bildande konst, Stockholm, utställning 51, kat. nr 7. (då tillhörande doktoring. O. Stern, Stockholm)
Konstnär
Lennart Rodhe föddes 1916 i Stockholm. Han utbildade sig bland annat vid Edward Berggrens målarskola och konsthögskolan i Stockholm med Sven X:et Erixon som lärare. Han gjorde också ett flertal studieresor till Norge, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien. Under tiden i Paris tog Rodhe intryck av konkretismen och han kom under 1940-talet att bli en av de ledande krafterna i Sverige för riktningen och han tillhör de främsta av de svenska konstnärer som blev tongivande efter andra världskriget. 1947 deltog Lennart Rodhe i utställningen "Ung Konst" vid galleri Färg och Form i Stockholm. Kritikerna såg i utställningen ett nytt tämligen gemensamt formspråk hos denna generation svenska konstnärer och trots att många av de deltagande konstnärerna värjde sig mot en enande beteckning kom de senare att kallas ”1947 års män”. Samma generation konstnärer kallades, dock motvilligt, ”konkretister”. Det som förenade dem var en strävan bort från tidigare generationers naturalistiska avbildning av människan och naturen. Man hävdade att de rent konkreta färgerna och formerna var en verklighet i sig.
Läs mer