Gösta Adrian-Nilsson

Gösta Adrian-Nilsson (GAN) var den ende konstnären av betydelse inom det svenska avantgardet som studerade i Berlin och inte i Paris före världskriget 1914-1918. I Berlin lärde han känna Herwarth Walden, den dynamiske chefen för tidskriften och galleriet Der Sturm, och tog livsavgörande intryck av den nya modernistiska konst som ställdes ut på galleriet. De allra starkaste intrycken fick han av Der Sturms generalmönstring av det europeiska avantgardet i den stora epokbildande utställningen Erster Deutscher Herbstsalon hösten 1913. Där mötte GAN i ett slag den franska kubismen, den italienska futurismen och Der Blaue Reiter-gruppens expressionism med Vassily Kandinsky och Franz Marc som de ledande namnen, som mer än något annan inspirerade honom till att byta konstnärligt paradigm. Detta var inte gjort i en handvändning, och först vid årsskiftet 1913/14, då han var hemma i Lund och firade jul, målade han sin troligen första renodlat modernistiska målning, "Elektrikern" som GAN-kännaren Jan Torsten Ahlstrand skriver följande om: “Oavsett om målningen är ett autentiskt porträtt av en elektriker eller inte, så är det både stilistiskt och innehållsligt en utomordentligt intressant GAN-målning. Elektrikern är ett porträtt av den nya tidens människa I futuristisk anda, en manligt viljestark och beslutsam person som liksom en siare skådar in I den framtid som tillhör honom och den nya tekniken.” (GAN, Gösta Adrian-Nilsson, Signum, 1985, s. 46)

Svälttiden i Berlin avslutades på ett för GAN lyckligt vis sommaren 1914 i Köln, där han hade fått anställning som ”künstlerischer Erklärer”, ett slags föreståndare, i arkitekten Bruno Tauts berömda Glashaus på Deutscher Werkbunds stora konstindustriutställning. Men anställningen upphörde abrupt, då hela utställningen stängdes den 5 augusti på grund av krigsutbrottet i början av samma månad. Det kom ett besked från Berlin: ”Sie können fahren wohin Sie wollen, die Sache ist erledigt”, skrev GAN många år senare i sina minnesanteckningar.

Det blev en äventyrlig hemresa, men i mitten av augusti 1914 var GAN hemma i Lund igen, sprängfylld av intrycken från Berlin och Köln, med sig hade han ett antal teckningar men de dokumenterade målningarna från tiden i Tyskland är mycket få. I Lund hyrde GAN sig ett rum vid Idrottsgatan på Väster, den nya industri- och arbetarstadsdelen. Där kunde han studera atletiska unga idrottsmän på Idrottsplatsen, och där passerade han gasklockan och ett par industrier på sina promenader in till järnvägsstationen i centrum. Under de två åren 1914-1916 skapade han i sin lilla lägenhet sin revolutionerande nya futuristiskt-kubistiska stil, till en början med idrottsmän och rökbolmande lokomotiv som prefererade motiv.

Jan-Torsten Ahlstrand skriver om det aktuella motivet: "Målningen 'Höjdhoppare', som också är signerad med årtalet 13, är mycket olik 'Elektrikern'. Den är nästan monokrom i en färgskala av brunt, vitt, grått och svart, som känns främmande för GAN. Det är den analytiska kubismens återhållsamma färger. Formmässigt står den dock närmre futurismens rörelsestudier. Stilistiskt är den besläktad med andra bilder av idrottsmän från tiden 1913-1915. Hösten 1914, efter återkomsten till Lund, bosatte sig GAN alldeles i närheten av Idrottsplatsen, vilket bör ha gett honom rika tillfällen till inspirerande studier av atletiska unga män. Möjligen är 'Höjdhoppare' från denna tid och senare påsatt siffran 13."

"Höjdhoppare" är ett mycket viktigt verk i Gösta Adrian-Nilssons produktion och har inkluderats i konstnärens viktigaste utställningar. Verket har aldrig tidigare varit ute till försäljning på auktion.