Anders Zorn
För konditionsrapport kontakta specialist
"Fröken Amelie Coyet"
Signerad Zorn och daterad 1919. Olja på duk 125 x 80 cm.
Proveniens
Tidigare i samlingarna på Torups slott, Bara socken, Skåne
Utställningar
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Bruno Liljefors - Anders Zorn", 10 april - 25 april 1920, kat. nr 93.
Litteratur
Tor Hedberg, "Anders Zorn", del 2, 1924, omnämnd s. 154 samt avbildad s. 153.
Gerda Boëthius, "Zorn". Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, omnämnd s. 514, upptagen i katalogen under år 1919.
Övrig information
”Fröken Amelie Coyet” från 1919 är ett exempel på vad ofta benämns som Anders Zorns ultima maniera – hans sista period. Zorn hittar ett nytt uttryck i sina målningar från det tidiga 1900-talet och framåt där man återfinner de breda penseldragen och den reducerade konturskärpan från hans tidigare perioder men även ser en ny enkelhet i uttrycket med en mer koncentrerad kolorit och större återhållsamhet i formen.
Om porträttet har Gerda Boëthius skrivit: ”Unga Fröken Amelie Coyet, arvtagerska till Torup, står flickaktigt ung mot den ljusgrå väggen i ateljén, och han har gjort en färgsymfoni i gråblått av hennes klädning och fonden, medan familjepärlorna ligga vita mot hennes blonda hals. Det är en mästerlig psykologisk skildring av den ännu inte frigjorda unga kvinnan, som inom sig bär både lidelse, kraft och vilja”.
Konstnär
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer