Sekelskiftet 1900 var en period präglad av industrialisering, modernitet och vetenskap. Under denna omvälvande tid fanns det många konstnärer som sökte blicken mot tillvarons skuggsidor och människans mysterium. En sådan var Olof Sager-Nelson, född i Värmland och utbildad i Göteborg. Redan vid tio års ålder var hans liv kantad av tragedi. Hans mor dog när han var endast fyra år gammal och fem år sedan hamnade fadern i fängelse för förskingring. Efter att ha avtjänat sitt straff for fadern till USA och återvände aldrig och Olof togs hand om av sin faster i Åmål.
Konstnärsbanan tog fart 1893 när mecenaten och konstsamlaren Pontus Fürstenberg, på Carl Larssons tillskyndan, bekostade ett par års studier i Paris där Sager-Nelson bosatte sig i en fuktig och dyster ateljé i Montparnasse. Där träffade han Ivan Aguéli som förde in honom i de litterära och konstnärliga kretsar av symbolister och ockultister. Efter att ha bosatt sig Paris skulle Sager-Nelson aldrig mer återvända till Sverige och det var i utlandet som hans främsta verk utfördes. Han avled endast 27 år gammal i lungsot.