"Delsbostintan"
Signerad Zorn och daterad 1906. Olja på duk 73 x 54 cm.
Karl Bergstens samling.
Bukowski Auktioner, Vårauktionen 401, 7 - 10 april 1976, kat. nr 138.
Verein Berliner Künstler, Künstlerhaus, Bellevuestrasse 3, Berlin, vandringsutställning Tyskland i Torsten Laurins regi, mars - september 1907
"Anders Zorn - Ausstellung", Galerie Heinemann, München, 1909, kat. nr 24
VIII Esposizione Internationale d’Arte della Città di Venezia, 1909, kat. nr 612 (enligt etikett a tergo).
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Invigningsutställning: Larsson-Liljefors-Zorn", mars - april 1916, kat. nr 59.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Anders Zorn - minnesutställning", 1 mars - 6 april 1924, kat. nr 147.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Svensk konst under 100 år: utställning anordnad av Svenska Allmänna Konstförening med anledning av dess 100-årsjubileum", 1932, kat. nr 256.
Gerda Boëthius, "ZORN. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, upptagen i katalogen under år 1906, s. 551.
Anders Zorn, ”Självbiografiska anteckningar”, utgivna och kommenterade av Hans Henrik Brummer, 1982, omnämnd s. 142.
Cecilia Lengefeld, "Zorn - Resor, konst och kommers i Tyskland", Carlssons Bokförlag, 2000, upptagen under dokumenterade utställningar under år 1907 och 1909.
Anders Zorn var tidigt en stor beundrare av Rembrandt som vid sidan av Velásquez skulle bli hans favorit bland de gamla mästarna. Zorns samling av Rembrandtgrafik uppgick till över 180 blad och var den största privata samlingen i Sverige. I Anders och Emma Zorns kombinerade ateljé och bostad i Paris fanns det även ett porträtt av mästarens far. Det var, enligt Zorn, en äkta Rembrandt. Per Svensson skriver i ”Zorn – ett liv, en tid”: ”Valet av tavlor säger något om den bild av sig själv som Anders Zorn ville förmedla: Han var en modern målare men samtidigt en traditionsmedveten arvtagare till de gamla mästarna.”
Sommaren 1896 flyttade Emma och Anders Zorn till Mora efter åtta år i Paris. En av Zorns stora ambitioner i livet blev att bevara den dalska kulturen och skydda den mot industrialismens alltför starka förändringar. I hans måleri från Mora med omnejd finns ofta en omsorg om traditionerna bland annat genom att föra fram dräkternas kulturella egenart och därmed ge dalfolket en hyllning för att de höll fast vid sin unika historia.
Vintern 1906 var Anders Zorn mycket flitig och målade många porträtt. I sina självbiografiska anteckningar skriver Zorn: "Den sällsynt vackra fru Granberg etsade och målade jag. Delsbostintan som fick sitta av en gästgivarskjuts mellan Hedemora och Falun, Bull Liljevalchs som jag målade på Ernest Cassels beställning och fick samtidigt en beställning av den förre att måla den senare."
I auktionens porträtt möter vi Delsbostintan klädd i den traditionella bygdedräkten från Hälsingland. Porträttet har många likheter med Rembrandts ”Kökspigan” i Nationalmusei samlingar i Stockholm, vilket betraktas av många som ett av Rembrandts mest representativa verk. De varma färgtonerna i rött, brunt och gult samt den levande framställningen av flickan gör den till ett av hans verkliga mästerverk.
Porträttet av Delsbostintan, i klärobskyr med dramatisk ljussättning, präglas av en rofylld stillhet vilken samtidigt ger uttryck för närheten mellan konstnären och hans modell. Den världsvane Zorn har fångat ett kort ögonblick av en vardaglig stund, en paus på resans väg. Delsbostintans vitala uppenbarelse mot den svarta fonden, ljusspelet över hennes rosiga kinder med den lilla smilgropen vittnar om konstnärens ypperliga skicklighet som porträttmålare, men också om hans beundran för mästaren Rembrandt.
Se bild: Rembrandt Harmensz van Rijn, "Kökspigan" , ref. NM584
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer