Kan inte nå servern
760
1556527

Anders Zorn

(Sverige, 1860-1920)
Utropspris
5 000 000 - 7 000 000 SEK
447 000 - 626 000 EUR
454 000 - 635 000 USD
Klubbat pris
4 600 000 SEK
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Lena Rydén
Stockholm
Lena Rydén
Chef konst, specialist modern och klassisk konst
+46 (0)707 78 35 71
Anders Zorn
(Sverige, 1860-1920)

"Från Sandhamn"

Signerad Zorn och daterad 1906. Olja på duk 73 x 54 cm.

Proveniens

Christie's, New York, 19th Century European paintings-drawings-watercolors and sculpture, 25 oktober 1989, kat. nr 92.
Stockholms Auktionsverk, Stora Kvalitén, 31 maj - 1 juni 1994, kat. nr 5606.

Litteratur

Tor Hedberg, "Anders Zorn", del 2, 1924, omnämnd s. 93 samt avbildad s. 98.
Gerda Boëthius, "Zorn". Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, omnämnd s. 462 samt 464, upptagen i katalogen under år 1906.
Anders Zorn, ”Självbiografiska anteckningar”, utgivna och kommenterade av Hans Henrik Brummer, 1982, omnämnd s. 232.
Hans Henrik Brummer, "Till ögats fröjd och nationens förgyllning - Anders Zorn", 1994, omnämnd s. 307.
Anders Zorn, "Självbiografiska anteckningar" (utgivna av Birgitta Sandström), 2004, avbildad s. 222.

Övrig information

Auktionens aktuella målning daterad 1906 är ett utmärkt exempel på den tematik inom Anders Zorns konstnärskap som ibland kallas ”naket i det fria”. Det var på det sena 1880-talet, under sommarvistelserna på Dalarö, som Zorn började skildra den nakna kvinnan i den soliga skärgårdsnaturen. Han återkom till motivet under resten av sin karriär och den bringade honom stor framgång och berömmelse.

Naket i de fria-målningarna var ofta inte enbart studier i den mänskliga kroppen och sommarens grönska utan även i vattenytornas rörelser. I sina självbiografiska anteckningar skriver han 1886:
”Hemkomna till Sverige bodde vi hos min svärmor på Dalarö och började jag genast gå lös på naturen, att lösa nya problem. Vad som nu tycks ha lockat mig särskilt var vattnets lek och reflexer, att riktigt få det att röra sig, sätta vågorna och allt i perspektiv och vetenskapligt förklara allt med minutiös skärpa. Också invecklade snår i granskog och törnbuskar, alltid med några figurer som med sin färg avbröt enformigheten i tavlan”.

”Zorns bilder från /…/ handlar också ytterst om vattnets rörelser: spelet mellan vågkammar och vågdalar med sina ljusa solreflexer och mörka skuggor klingar av med perspektivet och förenar sig så småningom med den höga horisonten, både genom den alltmer ljusnande färgen och genom vattenytans till synes avtagande rörelser.” Johan Cederlund (ed) ”Zorns mästerverk”, 2010, s. 42.
Som valörmålare utgick han från motivets ljusvärden. På franska kallas receptet enveloppe. I Jules Adélines ”Lexique des termes d’art” betyder envelopper att man beslöjar motivet genom en mjuk modellering genom att bildens föremål och figurer får mindre skarpa konturer så att de uppgår i den omgivande atmosfären. I sitt friluftsmåleri lyckades Zorn åstadkomma ett sammanhållet ljusspel utan att växlingen mellan medierna blev alltför påfallande – färgen ligger jämt och obehindrat fördelad över bildytan. Ljusskildringen utomhus och återgivningen av stoffer och hud var för akvarellisten Zorn knappast några nya problem. När han övergick till oljemåleriet fanns möjligheten att förtunna pigmenten med terpentin. Över dukens väv kunde han växelvis arbeta med partier där färgen ligger tät och med andra där pigmenten förtunnats. När han övergav akvarellteknik till förmån för det tröga oljemåleriet förlorade han transparens men vann en mättnad i färgen. Övergången till oljemåleriet var för honom närmast en fråga om att komplettera sin invanda akvarellteknik med valörmålarens begränsade palett. Den tröga oljefärgen krävde kraftigare penslar, runda och platta och i stället för akvarellmålarens svamp stod kniven till förfogande som hjälpredskap.
I "Från Sandhamn" har Zorn, till fullo, spelat ut alla de nyanser som fanns på hans konstnärliga palett, och i en ögonblicksbild förmedlas den sammantagna storheten. I hans älskade skärgård har konstnären hittat ett tidlöst motiv som låter honom utforska olika måleriska aspekter i det ljusfyllda friluftsmåleriet. Mästerligt avbildar han ljusets reflexer i vattnet och på modellens kropp, där solen lyser på hennes ben genom ett bladverk utanför målningen. Motivet tycks vid första anblicken förmedla just det som konstnären alltid eftersträvade, ett direkt utsnitt ur verkligheten. Samtidigt ryms där en gåtfullhet. Vad ser hon? Varför tvekar hon där på klippan?
Brummer skriver i sin bok ”Till ögats fröjd och nationens förgyllning – Ander Zorn” under året 1906 om auktionens målning ”Från Sandhamn”: Sommarens segling äger rum i Stockholms skärgård. I juli är han i Sandhamn. «Det jag har gjort här tror jag är det bästa. Skulle göra min sista insats på en aftonstämning men där satt (en) otäck präst från Clara med sina söner och meta aborrar.» Denna aftonstämning har fått titeln FRÅN SANDHAMN.” s. 307.

Foto: Zorn vid rodret på kuttern Mejt utanför Sandhamn. Zornmuseet ZFO 1243.

Konstnär

Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.

Läs mer

Läs artikeln